You have changed my life forever - Kapitel 53

"Kom igen, kom igen, kom igen... Om hennes hjärta står still längre kommer det vara försent !" ropade en av ambulans männen. Två kom med en låda och tog upp någor ur den.
Precis innan mannen sa: "Laddar, 200. undan" kom jag ihåg allt. Det var jag... juste, en bil körde på mig, Justin sista ord innan allt blev svart. Jag var död. Jag kollade bort mot Justin och sprang dit. Jag satte mig bredvid honom och viskade:
"Jag älskar dig och jag kommer aldrig och lämna dig" sedan sköt en blixt genom mig.




Jag skrek till. Jag såg hur Justin kollade på min kropp som låg i sanden. Sedan sköt en blix genom mig igen. Jag kände hur jag drogs bort från stället jag satt på, sedan blev allt mörkare och mörkare. Sedan kändes det som jag höll från himelen och landade på marken med den duns. Jag tog ett djupt andetag som om jag hade hållt andan i flera timmar.
"Vi har en puls" hörde jag en man säga.
"Chloe" hörde jag Justin röst säga, jag hörde steg komma närmare.
Jag kände hur han tog min hand. Snart var jag inne i en ambulans på väg in till sjukhuset.
"Chole, kan du hör mig?" frågade Justin. Jag hade fortfarande inte orkat öppna ögonen eller säga något. Det gjorde så ont, även om jag hade fått smärtstillande. Justin tog min hand upp mot sin kind. Jag kände hur hans kind var fuktigt av tårar.
"Justin..." sa jag tyst, jag insåg inte att det skulle vara svårt att prata nu.
"Chloe ?" sa Justin lite förvånat.
"Grå..åt inte" sa jag. Jag kände Justin läppar mot mina. Jag log och öppnade sakta mina ögon. Justin kollade på mig med tårar i ögonen.
"Jag hörde dig" sa han. "När du var..." han avslutade inte meningen så jag gjorde dte för honom.
"..När jag var död ?" sa jag. "Det var för att jag var där med dig hela tiden" tillade jag och log. Justin kollade lite undrande på mig och skulle precis fråga något när ambulansen stannade och ambulans männen rullade in mig till sjukhuset.


Lite senare på kvällen låg jag i min säng på sjukhuset. Min mamma, pappa och min lilla syster hade precis åkt hem. Men Justin satt fortfarande vid min sida och höll min hand.
"Chloe.. du sa förut att 'du var där hela tiden' när du hade blivit överkörd.." sa han.
"Ja.. Jag tror jag var där som ande eller nåt. Jag vet det låter jätte konstigt men jag stod och kollade på min egna kropp och jag viskade till dig..."
"...'Jag älskar dig och jag kommer aldrig och lämna dig'" avslutade Justin min mening.
"Exakt" sa jag och log.
"Du fattar inte hur jobbigt det var att veta att du var död och inte visste om de skulle få igång dit hjärta" sa Justin.
"Ne, men du fattar inte var jobbigt det är att var död och se sig själv och sin underbara pojkvän utan att kunna säga till honom att allt skulle bli bra" sa jag och log.
"Men allt blev bra" sa Justin och kysste mig.



Kommentera gärna mina kapitel, annars kommer jag tillslut trötta på att skriva.
Så lämna en liten kommentar och säg vad du tycker :D

You have changed my life forever - Kapitel 52

"Vänd dig om" sa Justin och jag gjorde som han sa.
"Jag var borta, så att jag kunde ge dig detta" sa han medans han satte något runt min hals. Jag kollade ner och såg ett halsband.
"Åh, Justin ! Gu va fint !" sa jag och kramade honom. På halbandet var det två svalor som höll i ett brev där det stod I love you.
"Gillar du det ?" frågade han och log.
"Gillar det ? Jag älskar det ! Precis som jag älskar dig !" sa jag och kysste honom.
"Jag älskar dig med" viskade han och log sedan kysste han mig igen.

Jag log mot Justin, han log tillbaka. When you smile, I smile. Tänkte jag just i det ögonblicket. Ett av alla perfekta ögonblick jag har varit med om sedan jag träffade Justin. Detta ögonblicket slutade av en hög smäll. Jag och Justin kollades oss om medans jag hörde skrik och slirande bildäck. Plötsligt kom en bil upp från vägen. Den hade ingen kontroll. Jag kollade på omkring, där stod hon... en liten tjej på 5 år. Jag kollade på flickan sedan på bilen sedan tillbaka på flickan igen.
"Flytta på dig" skrek jag medans jag började springa mot henne. Bilen kom allt närmare, den lilla flickan stod och skrek på sin mamma. Jag såg en kvinna komma springades från koisken. Jag kom fram till flickan två sekunder innan hennes mamma. Jag lyfte snabbt upp henne och gav henne till mamman.
"Tack" sa mamma, anfådd.
Sedan hände allt så snabbt, precis som mitt och Justin perfekta ögonblick blev till panik.
Jag hörde Justin skreka, jag hörde mamman och den lilla flickan skrika. Jag hörde även röster som skrek "flytta" en sekund innan bilen körde på mig. Jag rullade över bilen huv och tak innan jag landade på sanden bakom den. Jag kände en svag smak av järn från blodet. Jag hörde Justin skrika mitt namn och såg hur flera personer kom springandes mot mig. Jag hörde ett svagt "Ring 991 !".
Jag stängde ögonen... det sista jag hörde innan allt blev svart och tomt var Justins röst:
"Chloe, lämna mig inte. Jag älskar dig" sedan svävade jag iväg mot horisonten.
Jag gick längst stranden, det var så vackert. Solen speglade sig i vattnet och det var så lugnt att man kunda höra vågorna. Men nu bröts tystnaden, det var människor. Jag gick snabbare och såg sedan något bekant. Något som precis hade hänt, jag lutade huvudet svagt åt höger och granskade alla personer lite längre fram. Det var en ambulans och två polis bilar, en blå bil som jag på något sätt kände igen. Någon låg i sanden, ambulans personalen satt vid den. Jag kollade näramre och såg att det var en tjej, men brunt hår. Sanden runt henne var blodig. Några människor som inte såg ut att vara varken poliser eller almublans personal stod en liten bit bort och såg lite chockade ut. En kille satt ensam och såg väldigt ledsen ut. Jag ville vet mer vad som hade hänt. Jag gick närmare, ingen hade fortfarande märkt mig. Nu var jag väldigt nära jag stod bara två meter från den chockade folkmassan. Jag tog några till steg och kollade på killen. Jag kände igen honom, som om jag känt honom. Jag blev helt varm genom att bara titta på honom. Jag började nu gå närmare tjejen som låg i sanden. Jag ställde mig bredvid henne.
"Kom igen, kom igen, kom igen... Om hennes hjärta står still längre kommer det vara försent !" ropade en av ambulans männen. Två kom med en låda och tog upp någor ur den.
Precis innan mannen sa: "Laddar, 200. undan" kom jag ihåg allt. Det var jag... juste, en bil körde på mig, Justin sista ord innan allt blev svart. Jag var död. Jag kollade bort mot Justin och sprang dit. Jag satte mig bredvid honom och viskade:
"Jag älskar dig och jag kommer aldrig och lämna dig" sedan sköt en blixt genom mig.

Jag funderar på att avsluta detta fanficet snart och börja på en ny :)
vad tycker ni ? ♥

You have changed my life forever - Kapitel 51

Hur Justin hade haft det på turnén när jag var borta, vad jag och Em hade gjort när inte dom var där och så vidare.
När vi kom tillbaka gick vi och la oss direkt. Jag kunde inte sova, så jag log och kollade på Justin. Han sov så lugnt.
"Jag älskar dig, Justin" viskade jag, gav honom en kyss. Sedan somnade jag.



När jag vaknade på morgonen låg justin inte bredvid mig längre. Men han hade lämnat en lapp.
'Godmorgon shawty. Förlåt att jag inte kunde ligga och krama om dig när du vakna. Men var tvungen att göra en sak. Men kommer tillbaka om någon timme, sedan ska jag spendera varenda timme med dig. Puss, Justin' Jag log och reste mig upp ur sängen. Jag gick bort till mina väskor och byte om till en puder rosa kjol, svart tröja och tog på mig ett par boots. Jag sminkade mig snabbt och gick sedan ut ur bussen. Vad skulle jag göra i några timmar ? Jag tog upp min mobil och ringde Caitlin, jag visste inte om hon var vaken så jag ville inte knacka på och väcka henne isåfall. Men efter ett tag så svarade hon.
"Hej Chloé" sa hon.
"Hej, har du lust att göra något ? Justin behövde göra något" sa jag.
"Självklart, Chloé"
"Vad sägs om shopping ?" frågade jag.
"Jag är sååå på" sa hon coh jag såg henne komma ut ur en buss. Hon kom fram till mig med ett stort leende på läpparna.
Vi gick runt på stan i några timmar. När vi kom tillbaka hade vi händerna fulla med påsar. Jag undrar om jag får ner allt i min, redan fulla, väska. Jag såg scooter lite längre bort.
"Scooter !" ropade jag och vinkade.
"Hejhej, tjejer" svarade han.
"Har Justin kommit tillbaka ?" frågade jag.
"Ja, han spelar fotboll med Ryan och Chaz" svarade han.
"Okej, tack" jag skyndade mig att lämna mina påsar och försökte sedan hitta Justin, Chaz och Ryan. Jag hittade dom lite längre bort.
"Hej" ropade jag glatt. Killarna stannade upp och kollade åt mitt håll. Justin log mot mig och sprang fram mot mig.
"Hej Shawty" sa han med ett stort leende och kramade mig.
"Saknat mig eller ?" sa jag och flinade lite mot Justin.
"Självklart, jag saknar dig varje minut du inte är med mig" sa han och log. Jag log tillbaka och lysste honom.
"Vad gjorde du eftersom att du har varit borta i flera timmar ?" frågade jag.
"Jag var inte borta i flera timmar, jag kom tydligen tillbaka strax efter att du hade gått" sa han och log.
"Okej, men vad gjorde du då ?" frågade jag.
"Kom med här" sa Justin och tog min hand. Vi gick en bit och kom till en strand.
"Okej, varför tog du mig hit ?" frågade jag och log.
"Vänd dig om" sa Justin och jag gjorde som han sa.
"Jag var borta, så att jag kunde ge dig detta" sa han medans han satte något runt min hals. Jag kollade ner och såg ett halsband.
"Åh, Justin ! Gu va fint !" sa jag och kramade honom. På halbandet var det två svalor som höll i ett brev där det stod I love you.
"Gillar du det ?" frågade han och log.
"Gillar det ? Jag älskar det ! Precis som jag älskar dig !" sa jag och kysste honom.
"Jag älskar dig med" viskade han och log sedan kysste han mig igen.

Det blev lite kort, men ville verkligen ge er ett kapitel nu,
var så länge sen ;)
Hoppas du gillar det :)
puss

You have changed my life forever - Kapitel 50

"It feels like we’ve been out at sea
So back and forth that’s how its seems
Whoa.."  började jag sjunga och ställde mig upp. En stålkastare lös över mig. Jag såg hur Justin log uppe på scen. Jag fortsatte att sjunga och började gå fram mot scenen.





Jag såg hur Justin gick ner från scenen och började gå mot mig. Jag fortsatte att sjunga.
När jag mötte Justin kramade jag honom länge, och vi både började sjunga refrängen.
Justin tog min hans och vi började gå mot scenen. Jag kan inte säga nåt annat än att jag saknat det. Saknat att stå på scen bredvid Justin.
När vi sjungt klart låten skrek alla och sedan blev det tyst.
"Chloé, nu mär du är här. Varför inte sjunga någon av dina låtar från ditt album ?" sa Justin och log mot mig.
"Nej, Justin. Det är din konsert" sa jag. Justin vände sig mot publiken.
"Vill ni höra Chloé sjunga ?!" skrek han. Alla började skrika igen.
"Vilken vill ni höra ?" frågade han. Man hörde inte mycket, av vad dom skrek, men mest hörde man "forever".
"Forever får det bli" sa Justin och skratta.
Melodin till min låt började och det blev tyst i arenan. Det var som om alla väntade på att något spännande skulle hända. Men dom var dom första som skulle få höra forever live.
Men när jag började sjunga började nästan alla skrika.
När låten var slut gav jag Justin en snabb kram innan jag gick backstage. Där stod dom, Caitlin, Ryan, Chaz och M.J.W.T. Jag gav dom alla varsinn stor kram.
"Grym låt, Chloé" sa Matt när jag kramade honom.
"Tack" sa jag och log.
"Hela ditt album är grymt" skrattade Will innan han log mot mig.
"Aww, va gulliga ni är" sa jag och skratta.

När konserten var slut kom Justin backkstage till oss andra.
"Chloé ! Jag kan inte fatta att du är är" sa han och kom fram till mig. Han gav mig en stor kram och kysste mig sedan. Jag skrattade och log mot honom.
"Vad gör du här ? Dina föräldrar hade ju precis kommit hem" sa Justin.
"Jag vet, men dom tyckte jag skulle åka, även om jag tjatade emot. Så du kom jag för att överraska dig" sa jag. "Tyckte du det inte var en bra idé elr ?" tillade jag.
"Det var en grymt bra idé, älskling" sa han och kramade mig igen. "och förrästen, din låt forever är skit bra" tillade han.
"Tack, Justin" sa jag och gav honom en puss på kinden.

Efter konserten, när vi kom till turné bussarna hämtade jag mina väskor i min bil och lämnade dom i en av bussarna, där dom andra sov. Justin och jag hade bestämmt oss att gå till en restaurang. Jag byta kläder och tog på mig en blå blommig klänning, en jeans skjorta och några smycken. Jag tog ett par skor ur en av mina väskor och tog på mig dom. Jag fixade sminket och håret och sprutade på mig lite parfym. Sedan tog jag min mobil och gick ut från bussen.
"Åh, va bra du är klar" sa Justin som kom gående mot mig. "Jag kommer snart" tillade han och gick på bussen och kom ut efter några minuer igen. Han hade oxå bytt kläder.
"Hej, snygging" sa jag och log. Justin skrattade och eftersom jag hade min cadillac med mig så tog vi min bil. Ja, vi har fyra bilar i min familj, en posche, min pappas, en range rover, familjen, två cadillac, mammas och min. Fast jag fick nyss min.
När vi kom till restaurangen fick vi vårt bord. Vi satt där i några timmar. Vi pratade om det mesta. Hur Justin hade haft det på turnén när jag var borta, vad jag och Em hade gjort när inte dom var där och så vidare.
När vi kom tillbaka gick vi och la oss direkt. Jag kunde inte sova, så jag log och kollade på Justin. Han sov så lugnt.
"Jag älskar dig, Justin" viskade jag, gav honom en kyss. Sedan somnade jag.



Förlåt för det kanska lite tråkiga kapitlet. Men kom med idéer så får jag in dom i kapitlerna så kanske det blir roligare ?

puss :)♥

+ glöm inte att sprida vidare bloggen :)

You have changed my life forever - Kapitel 49

Senare på kvällen när vi låg i våra sängar pratade vi.
Vi pratade om absolut allt. Det var ju sista gången på länge vi kunde ha ett lååångt samtal om nåt. Eftersom hon skulle åka hem på morgonen.
Efter tag så somnade vi båda. Jag somna med Justin i tankarna.




När jag vaknade på morgonen låt Em inte i sin säng. Jag kollade på klockan.
Den var halv 11. EM skulle åka om en timme.
Jag klev upp och tog snabb på mig ett par jeans shorts och ett linne. Sedan sprang jag ner till köket.
Där satt Em och åt frukost.
"Åh, jag trodde du typ hade åkt" sa jag.
"Nej, inte än" sa Em och skratta.
Jag satte mig vid bordet och började åka frukost.
"Så, har du berättat för Justin att du kommer ?" frågade Em.
"Ne, det får bli en liten överraskning. Men jag ringde Scooter så jag ska vara med konserten, men Justin vet inte om det."
"Okej, vad ska du göra ?"
"Jag ska sjunga overboard såklart" sa jag och skratta "Fast jag ska först sitta och kolla på konseten först, sen kommer jag gå fram till scenen"
"Jaha" sa Em och log "Det blir säkert kanon"

När Em sedan var klar med sina väskor och sånt så åkte vi till flygplatsen.
När dom ropade ut i högtalarna att flyget till New York snart skulle gå, så sa vi hejdå och kramade vi varandra länge.
Jag stod kvar på samma ställe ändå tills jag såg att Ems plan rullade ut till startbanan. Så vände jag mig om och började gå ut ur flygplatsen.  När jag kom hem igen tog jag en lång dusch innan jag tog på min en beige klänning och en vit skjorta. Jag behövde snart åka för att hinna fram till Justin konsert. För jag behövde köra i några timmar. Jag sminkade mig och fixade håret. Jag kollade på klockan. Jag var snart tvungen att åka. Jag åt snabb innan jag låste dörren till huset gick bort till min bil och la min väskor i bagaget och satte mgi sedan och började köra.

När jag kom fram till arenan stod det redan tusentals tjejer utanför. Jag började gå förbi dom för att komma in lite innan, men ändå inte först för då skulle kanske justin kunna se mig.
"OMG, det är chloé moore" hörde jag en tjej röst säga, sedan hörde jag fler skrik. Jag vet inte, men det känns som jag fått ganska många fanns under natten, eftersom jag släppte min skiva igår.
Jag gick fram till tjej som skrek först som höll fram ett block och penna. Jag skrev en autograf till henne, sedan fick jag skriva väldigt många. Det sluta med att några av säkerhetsvakterna där fick hjälpa mig in. Men jag gick inte in i själva arenan där scenen var. Jag stod precis innan för dörrarna. Jag kunde fortfarande höra skrik, jag vet inte om dom skrek efter mig elr för att det snart var insläpp. Efter tio minuter började man släppa in alla. Jag väntade lite innan jag gick in i arenan och satte mig på min plats. Den var ganska långt back, så det var ingen chans att Justin skulle se mig förrän jag började sjunga och gå fram till scenen. Men jag satt precis bredvid en gång så jag snabbt kunde komma fram till scenen när jag skulle sjunga.
När jag suttit där ett tag började konserten. Jag såg Justin komma upp på scenen. Det fick mig att le. Om några låtar skulle jag stå där bredvid honom igen.
I slutet av en låt så kom en man fram till mig och gav mig microfon och så. När låten av slut började overboard melodin, Justin kollade sig lite förvirrat omkring, antagligen för han inte visste att han skulle sjunga den ikväll.
"It feels like we’ve been out at sea
So back and forth that’s how its seems
Whoa.."
  började jag sjunga och ställde mig upp. En stålkastare lös över mig. Jag såg hur Justin log upp på scen. Jag fortsatte att sjunga och började gå fram mot scenen.

You have changed my life forever - Kapitel 48

"Det går bra, jag spelade ju in min första låt, "Forever"" sa jag.
"Grymt, kan man få höra elr ?" sa Em.
"Självklart" sa Clark och satte på låten. Det lät bättre än jag trodde.
"Den är ju skit bra, Chloé" sa Em och kramade mig.




Det tog en vecka för mig att spela in min skiva. När jag kom hem sista dagen ringde min mobil.
"Hej" sa jag.
"hej, det är Dr. Brown från sjukhuset" sa mannen i telefonen.
"Åh, hej" sa jag förvånat.
"Jag tänkte bara berätta för dig att du kan komma in till sjukthuset för vi tänkte skriva ut dina föräldrar idag" sa han.
"Åh, va bra" sa jag. "Jag kommer direkt" jag la på och vände mig om och kolla på Em.
"Vi ska hämta mina föräldrar, dom mår bra" sa hag glatt och kramade henne.
"Åh, va bra" sa hon.
Vi sprang ut till bilen och åkte mot sjukhuset.
När vi kom fram gick vi in. Mina föräldrar satt i varsinn rullstol i väntsalen.
Jag sprang fram till dom.
"Hej !" sa jag med tårar i ögonen och kramade först mamma och sedan pappa.
Jag var så glad att se att dom mådde så bra. Dom var piggare än jag trodde.
Vad skulle jag gjort om min föräldrar inte hade klarat sig ? Elr pappa skulle hamna i koma ? Ne, jag klara inte av att tänka på det.
Några från sjukhuset hjälpte mamma och pappa ut till bilen och så åkte vi hem.
Min lilla syster och min faster var där nu, eftersom jag hade ringt dom när jag var på väg till sjukhuset.
När vi stannade utanför huset hjälpte jag och Em mina föräldrar in. Dom gick och satte sig i sofforna. Jag satte mig bredvid min pappa, min syster satt i mammas knä, Em satt i en fotöljen bredvid den som min faster satt i.

Efter någon timme av prat ringde min mobil. Det var Justin.
Jag reste mig upp och nickade mot dom andra och gick ut ur vardagsrummet.
"Hej Justin" sa jag glatt.
"Hej Shawty" hörde jag han röst säga. "Hörde att dina föräldrar är hemma nu"
"Ja, jag hämtade dom förut" sa jag "Men hur vet du det ?"
"Jag har mina kontakter" sa han och skratta.
"Jasså, Em elr ?" sa jag och skratta.
"Bra gissat där, älskling" sa han.
"Hur går turnén då ?"
"Toppen, men tänk hur bra den då skulle vara om du var med"
"Aww, vi får la hoppas att jag snart kan komma och följa med på don sista dagarna på turnén" sa jag.
"Det får vi hoppas" sa Justin. "Men jag ska ha presskonferans nu. Så jag måste skynda mig" tillade han.
"Okej, puss puss" sa jag.
"Puss Shawty" sa han och vi la på.
Jag gick in i vardagsrummet igen och satte mig ner i soffan igen.
"Hur var det med Justin då ?" frågade min mamma.
"Det var bra, han är på sommar turné" sa jag.
"Jaha, va kul" sa mamma och log "Du borde ju följt med"
"Ah, jag gjorde det. Men åkte hem igen efter flygolyckan" sa jag.
"Jaha... va synd att du var tvungen att åka hem" sa mamma.
"Men Chloé, du borde åka och följa med på han s turné igen" sa min pappa.
"Nej, jag kan inte lämna er här nu" sa jag.
"Chloé, jag stannar" sa min faster.
Jag visste inte riktigt vad jag skulle säga. Jag bara stod där.
"Så.. Chloé, det fixar sig. Åk du. och Em såklart oxå" sa min mamma.
"Ja, Chloé. Jag håller faktiskt med. Men jag måste nog åka hem nu. Vi ska resa bort och hälsa på massa personer jag inte gillar, men du vet mina föräldrar. Jag mååååste följa med" sa Em och hilma med ögonen.
"okej. Va synd." sa jag "Men när kan jag åka då ?" tillade jag och vände mig mot mina föräldrar.
"Åk imon om du vill" sa min pappa.
"Tack" sa jag och gick och kramade mina föräldrar. Sedan gick jag och Em upp på mitt rum.
"Asså, det skulle vara så sjukt grymt om du kunde följa med" sa jag och kollade på Em.
"Jag vet. Jag vill. Men jag har i alla fall fått vara här med er i ett par veckor, och dom veckorna kommer jag aldrig glömma" sa Em.
"Men du får komma hit oftare" sa jag.
"Tycker jag med" sa Em och skratta.

Senare på kvällen när vi låg i våra sängar pratade vi.
Vi pratade om absolut allt. Det var ju sista gången på länge vi kunde ha ett lååångt samtal om nåt. Eftersom hon skulle åka hem på morgonen.
Efter tag så somnade vi båda. Jag somna med Justin i tankarna.



Förlåt för dålig uppdatering. Jag hoppas du gillar denna del.
Det kommer bli bättre.

puss

You have changed my life forever - Kapitel 47

Jag kan inte fatta att jag snart släpper ett album. Tänk om jag aldrig hade flyttat till Atlanta. Tänk om jag aldrig träffat Justin elr någon annan av mina underbara vänner här. Du skulle jag väll ha ett normalt liv i New York.
När vi sedan kom hem igen kunde jag inte sluta prata om mitt nya album.
Jag längtade verkligen efter att det skulle bli mörkt så jag kunde gå och lägga min och vakna upp och veta att jag ska spela in mitt första album.




"Vad tänker du på ?" sa Em.
"Varför undrar du ?" frågade jag.
"För du sitter och små ler" skrattade Em.
"Ne, men jag bara tänkte på att jag ska spela in mitt album imon såklart" sa jag.
"Aha, självklart" sa Em. Hon var nog lite trött på mitt tjat om mitt album.
Men vem skulle inte hålla på om prata om det hela tiden om det var ens chans att bli känd.
"Ska vi sova ?" frågade jag efter ett tag "jag är as trött"
"Ja, jag med. Men vad sägs om att sova i våra sängar i natt och inte i soffan och i en solstol på baksidan" skratta EM.
"Bra idé, Em" sa jag och skratta.

Lite senare låg vi i våra sängar. Em hade somna så jag smsade Justin.
"Hej, älskling, vad gör du ? ♥" skrev jag. Jag fick ett snabbt svar.
"Hej Shawty, jag saknar dig ♥ du då ?" skrev han.
"Saknar dig med ! ♥ Hur går turnén ?" svarade jag.
"Det går bra. Men inte lika bra utan dig ♥"
"Aww.. jag önskar att jag kunde vara med ♥" svarade jag. Sedan somnade jag med min mobil i handen.
 Nattens dröm bestod inte av de hemska mannen. Min dröm var om hur mitt liv skulle kunna se ut om ngåra veckor eller månader. 

När jag vaknade på mogonen var klockan 9. Em sov fortfarande. Jag kollade på min mobil. Jag hade fått ett sms från Justin och ett fran Clark. Till Justin svarade jag bara att jag hade somnat. På smset från Clark stod det:
"Hej Chloé. Kan du komma in kl 10.30 idag, så börjar vi på skivan ?"
"Självklart" svarade jag bara. Jag ville inte väcka Em så jag gick ner och åt frkost.
När jag kom upp igen gick jag in i min walk-in-closet och tog på mig en rosa kjol och en grå tröja.
Jag borstade tänderna, sminkade mig och fixade håret.
Sedan skrev jag en lapp till em.
"hejj Em. Jag åkte till studion, bara så du vet. Du får komma om du vill"
Sedean tog jag min mobil och väska och åkte till studion.
När jag kom dit tog Clark fram låtarna.
"Ja, Chloé. Vilken låt tycker du vi ska börja spela in ?" frågade han.
"hm.. ja du, 'forever' ?" sa jag.
"Bra val, Chloé" sa clark och skrattade.
Jag fick gå in i ett rum och ta på mig ett par hörlurar. Jag hade texten till "forever" framför mig.
Clark gjorde ett täcken och musik starta och jag började sjunga efter ett par sekunder.
När jag sjunga en bit på låten blev allt fel och jag fick börja om.
Jag fick sjunga om den flera gånger innan den blev bra.
"Där satt den" sa Clark när låten blev bra. "Skav i ta en lite rast nu elr?"
"Visst" sa jag. Jag satte mig i soffan. Just då kom Em.
"Nemen hej Em" sa jag och log.
"Hej. Hur går det ?" sa hon och log.
"Det går bra, jag spelade ju in min första låt, "Forever"" sa jag.
"Grymt, kan man få höra elr ?" sa Em.
"Självklart" sa Clark och satte på låten. Det lät bättre än jag trodde.
"Den är ju skit bra, Chloé" sa Em och kramade mig.

You have changed my life forever - Kapitel 46

Jag lutade mig bakåt i soffan och blundade.
Allt jag såg var Justin, uppe på scen. Han log stort och sträckte ut handen mot mig.
Sedan blixtrade det till och jag såg dagen allt hände. Olivia och Sarah..
Jag satte mig upp med ett ryck. Em hade somnat bredvid mig i soffan. Jag ville inte sonma igen, inte efter den drömmen.




Även om jag inte ville så somnade jag ändå efter en stund.
Men jag sova inte länge förrän jag vaknade igen.
Jag ställde mig upp och kollade snabbt på Em som fortfarande sov.
Jag gick ut ur vardagsrummet och gick ut ur huset. Jag kollade mot Justin hus. Om han varit hemma så skulle jag gå och knackat på. Men nu var han ju på turné. Jag gick till runt mitt hus till baksidan och satte mig i en solstol.
Jag tittade upp på himlen. Den var mörk och det var för mycket moln för att man skulle kunna se alla stjärnor.
Efter ett tag var jag så trött å att jag somnade på solstolen.
Jag vaknade när det blev ljus. Jag satte mig upp och kollade mig trött omkring.
Jag reste mig ur solstolen och gick runt huset igen och gick in.
Em satt vi köksbordet. Hon kollade på mig.
"Oh my gosh, Chloé !" skrek Em och kramade mig. "vart har du varit ?"
"På baksidan" sa jag trött.
"Vad gjorde du där nu ?" frågade hon.
"Är du min mamma elr nåt ?" sa jag och skrattade "Jag kunde inte somna så jag gick ut och satte mig på en solstol, så somnade jag"
"Du är konstig du" skrattade Em.
"Du med" skrattade jag.
"Men vad ska vi göra idag då ?" frågade Em.
"Tänkte åka till studion och kolla på mina låtar" sa jag.
"Åh, va kul !" sa Em.
Vi satte oss och åt frukost. Sedan tog vi på oss jag tog på mig, en kjol, en t-shirt och en jacka(kavaj).
"ska vi åka elr?" frågade jag när vi var klara med sminket och håret.
"Visste" sa Em och vi gick ner.
Vi åkte till studion.
"Nemen hej tjejer" sa Clark när vi kom.
"Hejhej" sa em.
"Hej" sa jag "Jag skulle gärna vilja kolla på mina låtar"
"Ja.. jag skulle faktiskt precis ringa dig om det" sa Clark "Jag kommer snart"
han gick till sitt konstor och kom ut med en punt med papper och en skiva i sin hand.
Jag kollade på låtarna. Det var 12 stycken. dom var helt perfekta.
"Detta är demo skivan. Asså, melodierna" sa Clark och skrattade.
Han satte på skivan.
"Det är grymma !" sa jag glatt.
"Kul att du gillar dom" sa han "Vi tänkte börja spela in imon"
"Det blir toppen" sa jag.
Jag kan inte fatta att jag snart släpper ett album. Tänk om jag aldrig hade flyttat till Atlanta. Tänk om jag aldrig träffat Justin elr någon annan av mina underbara vänner här. Du skulle jag väll ha ett normalt liv i New York.
När vi sedan kom hem igen kunde jag inte sluta prata om mitt nya album.
Jag längtade verkligen efter att det skulle bli mörkt så jag kunde gå och lägga min och vakna upp och veta att jag ska spela in mitt första album.

FÖRLÅT ! För den dåliga uppdateringen. Men jag har sjukt mycket i skolan just nu. Så du måsten jag lägga bloggen åt sidan.

puss

You have changed my life forever - Kapitel 45

"Det gör inget, Em" sa jag och skratta.
"Åh, nu börjar det" sa Em glatt och gick så hon kunde se scenen lite bättre.
Jag ställde mig bredvid henne och kollade ut på scen.
Justin kom upp på scen och började sjunga. Det fick mig att le. Det kändes som det var en evighet sen jag såg Justin stå på scen och sjunga.




Efter några låtar hörde jag Justin säga.
"Min underbara, Chloé har varit borta ett tag, men nu ska ni få chansen att få se henne sjunga igen" jag hörde även hur han små skrattade glatt.
Jag gick ut på scenen och möttes av skrik. Jag log och vinkade mot publiken.
"Hey.. Jag har saknat er" sa jag och skrattade och log.
Musiken startade och jag började sjunga.
När låten var slut ställde sig Justin bredvid mig och höll ena armen runt min midja.
"Så Chloé. Eftersom du inte varit med på några konserter ska du få sjunga dina duetter med M.J.W.T. Och så ska du jag inte fortsätta turnén med oss"
Jag vände mig om och såg Matt och dom andra komma upp på scen. Domm kom fram till mig och kramade mig.
Jag log.
"Okej, då kör vi!" sa jag högt.
Musiken började. Åhh.. vad jag saknat det.
Nu kom jag oxå på att jag ska till Sunset records imon för att börja spela in min första skiva.
Så sjukt fantastiskt.
När jag sjungt duetterna gick jag av scenen och möttes av en super glad Em.
"Fan va bra du var" sa hon och kramade mig.
"Aw.. tack Em" sa jag "Men jag vet att du oxå kan sjunga lika bra"
"Nej ! herregud, det gör jag inte" sa Em. "Men du är grym"

När konserten var slut kramade jag Justin länge. Eftersom jag och Em skulle åka hem. Caitlin, Ryan och Chaz bestämmde sig för att fortsätta att följa med på turnen. Okej, men visst lämna mig ensam elr nåt ?
Vi sa hejdå och åkte sedan hem.
När vi kom hem satte vi oss i soffan i vardagsrummet.
"Asså, jag kan inte fatta att jag tillbringat tre dagar med Justin Bieber" sa Em, elr hon skrek mer.
Jag sa inget, jag bara skratta.
"Men är du inte ledsen att han är på turne nu då ?" frågade Em.
"Nej, det är ganska lugnt. Jag måste vara här om nåt händer med mamma och pappa" sa jag.
Men jag tyckte det var skit att Justin var på turné och jag inte kunde följa med honom.
Jag lutade mig bakåt i soffan och blundade.
Allt jag såg var Justin, uppe på scen. Han log stort och sträckte ut handen mot mig.
Sedan blixtrade det till och jag såg dagen allt hände. Olivia och Sarah..
Jag satte mig upp med ett ryck. Em hade somnat bredvid mig i soffan. Jag ville inte sonma igen, inte efter den drömmen.

You have changed my life forever - Kapitel 44

"För att du och Chaz är så gulliga ihop" sa jag och skrattade.
Både Em och Chaz rodnade lite och kollade ner i golvet.
Alla andra började skratta. Nu kände jag i alla fall hur hålet i hjärtat började krympa för stunden. Vad skulle jag göra utan domma underbara vännerna. Även om jag saknar Olivia och Sarah.




"Chloé, du vet väll att jag tyvärr måste fortsätta min turné idag" sa Justin.
"Jag vet. Men sa du inte att konserten inte skulle vara så långt här ifrån ?" sa jag.
"Jo, det gjorde jag" sa Justin.
"Men då kan vi väll följa med på den konserten ?" frågade jag "För jag gissar att Em vill se det" tillade jag och skratta.
"Självklart att ni får följa med" sa Justin. "Då kan du ju få sjunga med mig igen"
"Såklart att jag gör det" sa jag och kysste honom. Jag verkligen saknade att stå på scen bredvid Justin och sjunga.
"Så ni menar att jag få gå på en Justin Bieber konsert ?" sa Em glatt.
"Ja, och även vara med backstage" sa Justin och skratta.
"Oh-my-gosh !" sa Em högt och kramade Chaz som var närmast henne.
"Hon blev ju glad i alla fall" skrattade jag och kramade Justin.
"Det var meningen" sa Justin.

När klockan var ungefär halv 12 åkte vi till stan där konserten skulle vara.
När vi kom till arenan stod det flera fans utanför både jag och Justin skrev autografer. Men självklart skrev Justin flest. När vi kom in på arenan satte vi oss på några stolar utan Justin som gick upp på scen för att sjunga några låtar några gånger.
När det sedan blev senare gick vi backstage och väntade på att alla tjejer skulle strömma in i arenan.
"Asså, jag kan itne fatta ätt jag är här !" sa Em och nästan hoppade runt av glädje.
"Ta det lugnt Em, du kommer att få följa med fler gånger" sa jag.
"Ne, va ?! Menar du det ?" sa hon glatt.
"Såklart" sa jag. Hon kramade mig hårt.
"Em..." sa jag och hostade. "Varför inte krama lite hårdare ?"
"Oj, förlåt. Jag är bara så glad" sa hon och släppte mig.
"Det gör inget, Em" sa jag och skratta.
"Åh, nu börjar det" sa Em glatt och gick så hon kunde se scenen lite bättre.
Jag ställde mig bredvid henne och kollade ut på scen.
Justin kom upp på scen och började sjunga. Det fick mig att le. Det kändes som det var en evighet sen jag såg Justin stå på scen och sjunga.




Förlåt för det korta kapitlet ;)
Men ni får fler i helgen.

Snälla, sprid vidare bloggen ;)

puss

You have changed my life forever - Kapitel 43

"Vad är det ?" sa jag och kollade på dom. Sedan kom jag ihåg det mörka vardagsrummet med mannen. Det måste ha varit en hemsk, hemsk mardröm.
Jag kollade på Em, hon nickade och log. Jag såg att hon hade lite tårar i ögonen, så jag gissar att hon listade ut var det var. Jag gissar att jag måste ha gråtit och pratat i sömnen.



Em kom fram till mig. Hon satte sig bredvid mig.
"Vad va det ?" viskade hon till mig så att dom andra inte kunde höra.
"Det var han" sa viskade jag tillbaka och började gråta igen.
Jag kollade på Em och såg hur tårarna rinna ner för hennes kinder.
"Vad har hänt ?" frågade Chaz. Jag kollade på dom andra, dom så ut som frågetecken. Men det förstår jag med, dom fattar ju inte varför vi sitter och gråter och framför allt inte varför Em började gråta.
"Chloé, vad har hänt ?" frågade Justin och smekte min kind. Jag drog bort mitt ansikte och skakade på huvudet.
Sedan reste jag mig och gick ut ur huset.
Jag gick över gräsmattan och satte mig på trottoaren. Jag drog upp mina knän, la min armar på dom och gömmde mitt ansikte i mina armar. Jag hörde stig bakom mig och snart satt någon bredvid mig. Jag kunde höra snyftandet och förstod att det var Em. Jag kollade upp och möte Em blick.
Jag kramade mig.
"Varför försvinner han aldrig ?" frågade jag.
"Det undrar jag med" sa Em.
"Chloé !" hörde jag Justin ropa. Jag kollade upp och såg Justin kom springades mot mig. Jag reste mig upp och kollade ner i marken.
"Vad har hänt ?" frågade han och kramade mig. Länge.
Jag svarade inte. Men ville inte släppa Justin.
"Chloé, du kan säga vad som hänt" sa han.
"Nej.. inte detta" sa jag.
"Men Chloé, det ser ju ut som du lider" sa han.
"Det gör jag och det har jag gjort i 1½ år" sa jag och torkade bort tårarna från kinderna.
"Men då måste säga" sa han.
"Vad får dig att tro det ?" sa jag.
"För jag vill att du ska må bra, Chloé. Du ska inte behöva må så här." sa han.
"Okej då.. jag berättar väll" sa jag.
Redan innan jag börjat berätta började tårarna rinna ner för kinderna och jag kunde inte göra nåt för att stoppa dom. Dom andra stod bakom oss när jag berättade, så  jag gissar att dom oxå hörde.
När jag berättat klart stod Justin tyst. Han kysste mig och gav mig en lång kram.
Jag kollade kort på dom andra och såg att Em fick en lång kram av Chaz, det fick mig att le.
Efter ett tag gick vi in igen. Vi satte oss i soffan.
Vi gjorde inget. Jag och Em grät fortfarande lite.
"Ska vi sätta på en film, så vi blir lite gladare kanske ?" sa Chaz.
Jag nickade och dom andra sa att det var okej.
Så vi satte på en komedi och även om jag var ledsen så skrattade jag då och då.
Men jag mådde fortfarande jätte dåligt och det kändes som någon stuckit en kniv igenom mitt hjärta så att det var ett hål som bara fortsatte att växa.
"Jag hoppas du i alla fall mår lite bättre nu" sa Justin och gav mig en kort kyss.
"Så länge du är här" sa jag och log, justin log tillbaka.
"Aww, varför är ni så söta ?" frågade Em och fnissade lite.
"För att du och Chaz är så gulliga ihop" sa jag och skrattade.
Både Em och Chaz rodnade lite och kollade ner i golvet.
Alla andra började skratta. Nu kände jag i alla fall hur hålet i hjärtat började krympa för stunden. Vad skulle jag göra utan domma underbara vännerna. Även om jag saknar Olivia och Sarah.


You have changed my life forever - Kapitel 42

"Okej då" sa jag och kollade mot tv:n som dom andra satt på. Dom hade satt på en film, det var Piranha, jag gillade inte den. Den var lite för obehaglig att kolla på. Så jag satt och kollade på Justin ungefär hela filmen.
När filmen var slut så kollade Justin på mig och log. Han smekte min kind och lutade sig närmare och kysste mig.





"Var filmen bra ?" frågade Justin.
"Ah, självklart, det var därför jag inte kunde slita blicken från tv:n" sa jag och flina mot honom.
"Det var just därför jag fråga" sa han och skratta.
"Ne, jag kollade på nåt mycket bättre och snyggare än dom där konstiga fiskarna i filmen" sa jag och log.
"Ja, va gullig du är Chloé" sa Justin och log och kysste mig igen.
Jag satt där och kollade på honom, han satt och log mot mig.
Sedan lutade jag mig mot honom.
"Asså, jag kommer döö ! Jag är så sjukt trött" sa jag högt och gäspade.
"Spelade du elr är du seriös ?" frågade Ryan.
Jag kastede en kudde på honom.
"Jag är seriös, jag är ingen skådespelare om du tror det" sa jag och skratta.
"Men vet aldrig" sa Ryan och kastade tillbaka kudden på mig, men tyvärr så missade han och träffade Justin istället, jag kunde inte låta bli att skratta.
"Ha-ha, det tyckte du va jätte kul va" sa Justin och slog till mig löst med kudden.
"Du, jag startar nu kuddkrig mot dig, och det kommer inte bli kul" sa jag.
justin skrattade.
"Ne, det kommer inte bli kul för dig" sa han.
Jag tog en kudde och slog till honom.
Snart sprang vi alla runt i vardagsrummet och slog elr kastade kuddar på varandra.
Efter en lång stund la vi oss ner i soffan, alla var hur trötta som helst. Så efter några minuter hade vi alla somnat i soffan.

När jag vaknade var det mörk och rummet var tomt. Jag reste mig snabbt upp och kollade mig om i rummet.
Jag gick runt i rummet och försäkrade mig om att dom inte gömmde sig nånstans, när jag inte hittade någon kännde jag paniken komma.
"Hallå ? Justin ?!" sa viskade jag.
"Justin !" sa jag högre.
"Chaz ? Caitlin ? Em ? Ryan ? JUSTIN !?" skrek jag.
Jag kollade mig oroligt omkring. Jag gick bort till ett fönster. det var mörk ute. Jag kunde inte se nåt. Bara ett väldigt svagt ljus nånstans.
"Nemen, hej Chloé" sa en mörk röst bakom mig. Jag bet mig i läppen och vände mig sakta om.
Jag såg en man stå på andra sidan rummet. Jag unde bara se halv ansiktek, andra halven var täckt av en luva.
"Vem är du ?" frågade jag.
"Ja du, du borde ju känna igen mig" sa mannen och drog bort luvan.
Hela jag började skaka när jag såg vem det var som stod framför mig.
"Så du känner igen mig nu" sa han "Det kanske är dags att be om ursäkt ?" han flinade elakt mot mig.
"Jag och ingen annan skulle förlåta dig för va du gjorde" sa jag med tårar i ögonen.
"Men det var väll inte så farligt, du och dina kompisar var på fel ställ vid fel tidpunkt helt enkelt" sa han.
"Hur kan det va så ?!" skrek jag "Du gick bara på vägen tills vi kom, då tog du upp en jävla pistol och sköt dom, vad har dom nånsin gjort dig ?!"
"Som sagt, fel ställe vid fel tidpunkt." sa han.
"Nej ! För varför lever då jag och Em, om vi var på fel ställe vid fel tid så borde vi oxå vara döda nu, du borde skjutit oss båda!" sa jag och kände hur stårana brännde på kinderna.
"Jaja, så du önskar att du var död. Men det kan jag fixa lätt" sa han och drog upp en pistol och riktiade den mot mig.
Jag backade några steg men det tog stopp när jag gick emot väggen.
"Jasså, du verkar vara lite rädd" sa han och följde efter mig.
jag skyndade bort mot dörren och ryckte i den. Den var låst. Jag vände mig och kollade på mannen, som hade skjutit mina två vänner, Oliva och Sarah för 1½ år sen. Det var vardag och vi var i skolan, men vi hade 45 minuters rast, så vi skulle bara gå till kiosken som låg en bit från skolan och köpa nåt. Men precis när kom utanför skolan såg vi manne, och han drog upp en pistol och sköt dom. Vrf vet jag inte. Han hade ingen anledning till att döda två av mina kompis. vad hade dom gjort, och varför lever jag och Em fortfarande så fall ? Det är inte rättvist ? Jag tänker väldigt ofta på det, men Justin och dom andra vet det inte. Framför allt har jag fortfarande hemska drömmar från den dagen. Jag ser fortfarande allt så tydligt.
Jag bankade på dörren några gånger.
"Chloé, det tjänar inget till" sa han. "Den är stängd och låst"
"Men jag vill inte vara här !" skrek jag.
"Chloé" hörde jag en röst säga. Det var som rösten fanns i vinden, fast det blåste ju inte inne.
"Chloé" där var rösten igen. Jag kände igen den. Jag kollade mig omkring för att se den som sa mitt namn. När jag kollade där mannen stod var det ingen där och rummet hade börjat bli ljusare.
Efter en stund så kollade jag på några oroliga kompisar.
"Hon har vacknat" sa Caitlin.
Justin kysste mig.
"Vad är det ?" sa jag och kollade på dom. Sedan kom jag ihåg det mörka vardagsrummet med mannen. Det måste ha varit en hemsk, hemsk mardröm.
Jag kollade på Em, hon nickade och log. Jag såg att hon hade lite tårar i ögonen, så jag gissar att hon listade ut var det var. Jag gissar att jag måste ha gråtit och pratat i sömnen.



Förlåt för den dåliga uppdatering, men har fått 6 läxor och 2 prov denna veckan att plugga på,
så jag hinner inte blogga typ.
Men det blir bättre.

puss

You have changed my life forever - Kapitel 41

"Jag är Clark Smith" sa Clark och räckte fram handen mot Justin.
"Justin Bieber" sa Justin och tog Clarks hand.
"Trevligt att träffas" sa Clark och log.
"Detsamma" sa justin och log tillbaka.



"Vi undrar om du är intresserad av att göra en duett på Chloé på hennes första skiva ?" sa Clark.
"Självklart är jag det" sa Justin.
"Va bra, då ringde jag Scooter Braun lite sensre idag då" sa Clark.
"Okej"

Efter ett tag satt i bilen.
"Men, vad ska vi göra idag då ? För jag måste åka imon" sa Justin.
"Jag har ingen aning" sa Em "nåt kul ?"
"Ne, Em, jag vill gärna göra nåt tråkigt" sa Ryan och hanoch Chaz skrattade.
"Ha-ha, oj, va rolig du var där, Ryan" sa Em lite surt.
"Ah, det tycker jag" sa Ryan.
"Men kom på nåt då, om du nu kan det" sa Em
"Vi kan... ehm... vi kan..." sa Ryan.
"Juste, inte så lätt nu vah ?!" sa Em.
"Kanske inte" sa han och kollade på dom andra.
"Jag vet inte" sa Caitlin.
"Men vi kan simma med delfiner. Det finns ett ställe ungefär 3 mil här ifrån" sa Justin "Och vi kör dit snabbt"
"Ja !! Sjukt bra idé, Justin" sa jag.
Alla höll med och snart satt vi i bilen igen.
När vi kom fram bytte vi om och gick sedan i poolen. Delfinerna kom direkt fram till oss. Vi lekte med dom en lång stund. Trodde faktiskt inte att det skulle vara så kul som det var.
När vi sedan satt i bilen igen, var vi helt hyper även om solen hade börjat gå ner. Jag var var så hypen, men ändå så trött så att jag trodde att jag skulle falla ner på marken och somna när jag klev ur bilen utanför mitt hus.
Jag låste upp dörren till mitt hus, ingen var hemma, jag gissa att min syster och min fatser var hemma hos henne.
Så vi gick in i vardagsrummet och satte oss.
"Är det typ någon vill vill ha något att äta ?" frågade jag.
"nej tack" sa alla.
"Men nåt att dricka" sa Em.
"Okej, det fixar jag" sa jag och gick ut i köket. Jag tog några glas och en coca cola och gick sedan in i vardagsrummet igen. Jag satte ner sakerna på bordet och satte mig i soffan bredvid Justin.
"Måste du åka imon ?" frågade jag och kolla på Justin.
"Ja, det vet du att jag måste. Jag måste fortsätta min turné, jag kan inte svika mina fans" sa han och gav mig en kyss på kinden.
"Okej då" sa jag och kollade mot tv:n som dom andra satt på. Dom hade satt på en film, det var Piranha, jag gillade inte den. Den var lite för obehaglig att kolla på. Så jag satt och kollade på Justin ungefär hela filmen.
När filmen var slut så kollade Justin på mig och log. Han smekte min kind och lutade sig närmare och kysste mig.




Kort kapitel, förlåt.
sprid gärna vidare blogg.

Och så förlåt för att det varit dålig uppdatering denna veckan.
Har inte haft så mycket idéer, så kom gärna med några :)

You have changed my life forever - Kapitel 40

"Aw, du är så gullig, Chloé" sa Justin skrattade och gav mig en kyss på kinden.
Jag lutade mig mot Justins axel och kollade upp på honom. Justin böjde ner sitt huvud och kysste mig.
"Chloé då ! Jag trodde du ville kolla på filmen"  sa Chaz och dom andra skratta.




När sedan vi kollat klart på filmen och en annan film somnade vi alla.
Ingen av oss orkade gå hem. Så det blir som förra gången vi sov hos Justin.
men denna gången fick Em sova i gästrummet, så fick jag dela säng med Justin.
Inte för att det var någon av oss som klaga.
Vi låg där och pratade en stund innan vi somnade.
Jag vaknade sedan tidigt på morgonen. Jag kom på att vi skulle till studion idag.
Jag kollade på Justin. Han sov fortfarande, så jag gick upp och kollade in i gästrummet, där satt Em och Caitlin och prata.
"Ofta ni är vakna" sa jag och skratta.
"Ja, vi är lite förvånade vi med" sa Caitlin.
"Ja, men vad ska vi göra då ?" frågade jag.
"Jag vet inte ?" sa Em
"Men solen har ju i alla fall gå upp, vi kan väll sätta oss ute på baksidan" sa Caitlin.
"Okej" sa Em och vi gick ner och gick ut på baksidan och satte oss i en av sofforna.
"Asså, jag kan inte fatta att jag ska till Sunset records idag" sa jag.
"Ne, inte jag heller, och jag ska bara följa med" sa Em.
"Det kommer bli sjuk kul" sa Caitlin.
"Ja, jag kan inte fatta det" sa jag "Tänk om jag blir känd"
"Du kommer bli jätte känd, Chloé" sa Em.
"Ja, det kommer du" sa Caitlin.
Jag hörde hur någon kom ut. Jag vände mig om och kollade på Justin, Ryan och Chaz.
"Go morgon" sa jag.
"Go morgon" sa Justin och satt sig bredvid mig och gav mig en lång kram. "Du, jag blev lite ledsen när jag vakna och du inte länge låg kvar bredvid mig" han skrattade lite.
"Ne, jag trodde väll det, jag fick lite dåligt samvete" skrattade jag och kysste han.
"Jag visste la det" sa justin. "För du klarar inte av att vara utan mig" skrattade han.
"Ha-ha" sa jag och log retsamt.
"Ne, men ska vi äta så att vi kan åka eller ?" frågade Chaz. jag vände mig om och kollade på honom.
"Visst" sa jag.

Efter att vi ätit och fixat oss åkte vi mot studion. När vi kom dit gick vi in. En man kom in i rummet och log mot oss.
"Hej, välkomna" sa han.
"Hej" sa jag.
"Ska vi gå in på mitt kontor ?" frågade han och jag nicka.
Jag satte mig på en stol och Clark Smith började prata. Efter ett tag kom vi ut ur kontoret.
VI hade skrivit ett kontrakt, och jag ska snart även få spela in min första skiva. Jaa kunde fortfarande inte fatta allt som hänt de senaste dagarna i mitt liv. Alla satt i en soffa och pratade när vi kom tillbaka, Justin reste sig snabbt upp och kom fram till mig och gav mig en lång kram.
"Hur gick det ? Kommer du bli känd elr ?" sa han och skrattade lite.
"Det kommer garanterat bli" sa Clark och log.
"Men va bra då" sa Justin och log.
"Jag är Clark Smith" sa Clark och räckte fram handen mot Justin.
"Justin Bieber" sa Justin och tog Clarks hand.
"Trevligt att träffas" sa Clark och log.
"Detsamma" sa justin och log tillbaka.

You have changed my life forever - kapitel 39

jag ställde mig upp och gick närmare dom. Vattnet sprutade fortfarnade på dom.
"asså, kan ni stänga av vattnet snart ?" frågade Caitlin och skratta.
"Hm.. ska tänka på det. Ni hade ju vattenkrig när vi kom, vi bara fortsätter på det" sa jag. "Så, nej" jag skrattade.
"Okej, men vi ger upp !" skrattade Chaz.




Efter ett tag sprang jag tillbaka med vattenslangen och stängde av vattnet.
När jag kom tillbaka hade även Justin varit och stängt av vattnet.
"Asså, då var så inte kul" sa Em och försökte se allvarlig ut, men kunde inte hålla sig för skratt i många sekunder.
"Ah, nåt du inte ska bli när du blir stor är ju skådespelare" sa jag.
"Varför inte ?" frågade Em.
"För du skulle aldrig klara av att vara seriös, du kan inte ens få oss att tro att du inte tyckte det var kul att jag och Justin sprutade ner er med vatten" sa jag.
"Det var det ju inte" sa Em och försökte se allvarlig igen, men började skratta igen.
"Em, ett tips, försök inte igen, för du ommer inte lyckas" sa jag och vi började skratta.
När vi slutat skratta gick vi och bytte kläder, även jag för jag hade ju självklart råkat spruta lite vatten på mig själv. Jag tog bara på mig nåt enkelt, en röd klänning med lite vita blommor på.
Jag gick ner och väntade på att Em skulle vara klar sedan gick vi till Justin.
Dom satt på sofforna på baksidan.
Jag satte mig bredvid Justin. Han la sin arm runt mig och gav mig en snabbt puss på kinden.
Jag kollade på Caitlin, Chaz och Ryan som var i poolen.
Jag kollade sedan upp mot himlen, solen hade börjat gå ner, och himlen började bli rosa.
"Naw, va söta ni är" sa Em och log "Jag måste bara ta ett foto" hon tog upp sin Iphone och ställde sig framför oss och tog hur många foton som helst.
"Men Em, seriöst, hur många foton har du tagit ?" frågade jag och skratta.
"hm... jag vet inte" sa hon och skratta. "Men snälla, en kyss. Det blir super gulligt"
"Nej Em, du har redan typ 200 bilder på oss, och jag gissar att du tagit några bilder när vi inte sett oxå" sa jag och skratta.
"Ehm.. nae.. såklart jag inte har" sa Em och försökte låta oskyldig men började skratta.
Jag och Justin skrattade.
"åh.. va gulliga ni är" sa Em sedan tog satte hon mobilen framför oss igen för att tag fler bilder.
"Pose ! Snap ! Pose ! Snap !" skrek hon och sprang runt och tog foton.
"Em, du är konstig" skrek jag och skratta.
"Vad är det för fel på top model ?" frågade Em och skratta "Kom igen, gör en pose för kameran, med lite känsla denna gången"
Till och med Caitlin, Chaz och Ryan i poolen skrattade åt Em.
När solen gått ner gick vi in igen och satte på en film.
"När var det du skulle till Sunset records ?" frågade Caitlin.
"Jag vet inte. Varför åker vi inte imon ?" sa jag.
"Bra förslag" sa Chaz.
"Håller med" sa Ryan och Caitlin.
"Asså, det kommer gå så sjukt bra för dig" sa Em.
"Ja, elr hur kommer det" sa Caitlin.
"Det tror jag med" sa Ryan.
"Okej, Sluta. Kan vi fortsätta kolla på filmen och sluta prata om mig ?" sa jag och skratta.
"Men det är kul att prata om dig" sa justin och log.
"Visst, det tror jag säkert" sa jag och vände mitt ansikte mot tv:n.
"Aw, du är så gullig, Chloé" sa Justin skrattade och gav mig en kyss på kinden.
Jag lutade mig mot Justins axel och kollade upp på honom. Justin böjde ner sitt huvud och kysste mig.
"Chloé då ! Jag trodde du ville kolla på filmen"  sa Chaz och dom andra skratta.

You have changed my life forever - kapitel 38

"Vad har hänt ?" frågade han.
Jag kollade bara på honom och bet mig hårt i läppen hör att inte gråta.
Justin smekte min kind.
"Chloé, du får gråta, håll inte inne det" sa han och log mot mig.
Jag log svagt mot honom, sedan kramade jag honom och tårarna började rinna ner för kinderna.




Vi åkte in till sjukhuset. Justin höll mig handen hela tiden från att vi gått ur bilden till att vi kom till mian föräldras rum på sjukhuset, men även då höll han i min hand.
Men jag släppte hans hand och gick fram till min pappas säng.
Justin ställde sig bakom mig och la en hand på min högra axel.
Jag kollade på min pappa.
Han bara låg där i sängen. Han såg så lugn ut, som om inget hänt.
Jag tog min pappas hand och kände gråten i halsen, och efter några sekunder kände jag tårarna.
"Det kommer bli bra" viskade Justin.
Jag vände mig om och kollade på Justin.
"Men tänk om det inte blir det ?" sa jag.
"Men det kommer det" sa Justin och torkade bort mina tårar.
Jag hörde min mammas röst, hon mummlade nåt.
Jag vände mig snabbt åt hennes säng och kollade på henne.
Jag såg hur hennes ögon långsamt öppnades. Jag sprang snabbt bort till hennes säng.
"Mamma ?" sa jag tyst.
Min mamma trötta ögon kollade på mig.
Jag log med tårar i ögonen.
"Chloé" hörde jag min mamma säga tyst.
Jag satte mer ner på stolen bredvid min mamma säng och la min hand över hennes.
"Hur mår du ?" frågade jag.
Min mamma nickade svagt med huvudet.
"va bra, hon har vaknat" hörde jag en röst säga. Jag vände mig om och såg Dr. Brown.
"Ni kasnke ska låta henne vila" sa han.
"Men du sa ju att jag fick komma" sa jag.
"Ja, men jag trodde inte att din mamma skulle vakna så snabbt" sa han.
"Men..." sa jag.
"Nej, det är bäst att ni åker hem så får hon vila." avbröt han
"Men hennes pappa då ?" frågade Justin.
"Ja.. han.. som jag sa, han kanske kommer ligga i koma om han inte vaknar snart, men det är 50 % att han vaknar, så det är fifty fifty." sa han.
"Kom Chloé. Vi åker hem" sa Justin och log mot mig.
Jag kollade ner i golvet och började gå. Justin skyndade ikapp mig och la en arm runt mig.
Vi gick ut ur sjukhuset och åkte hem till Justin igen. När vi kom hem igen, sprang dom andra runt i Justins trädgård och min och hade vattenkrig. Vi gick ur bilen och dom stannade upp och kollade på oss.
Em sprang fram till mig och kramade mig.
"Hur är det ?" frågade hon.
"Bra" sa jag och kollade bort.
"Nej, det är inte alls bra, jag ser det på dig" sa hon.
"Men hur tror du man mår när sina föräldrar ligger på sjukhuset, med en mamma som precis vaknat efter en lång operation och en pappa som har 50 % att vakna" sa jag.
"Jag vet inte" sa Em tyst och gick sedan bort till dom andra.
Jag kollade på Justin.
"Du kan gå bort till dom andra. Det är okej" sa jag.
"Nej, jag stannar här med dig" sa han och kysste mig på kinden.
"Okej" sa jag och kollade ner i marken, sedan kollade jag på Justin och log. "Ska vi spruta ner dom andra med vatten ? Vi avbröt ju faktiskt deras vatten krig.
"Helt klart. Varför inte gö det med vatten slangar ?" sa Justin.
"Okej, det gör vi" sa jag.
"Okej, jag tar den från mitt hus och du den från ditt hus. Så sprutar vi ner dom från två håll" sa Justin.
"Okej" sa jag och började gå.
"Men Chloe´, kom ihåg att vi måste spruta samtidigt" sa Justin.
"Okej" sa jag. Jag började springa bort till mitt hus.
Jag tog fram slangen och satte på vattnet, men jag fick låta vattnet spruta ner i marken medan jag gick framåt och satte mig bakom en buska, ganska nära dom andra som stod och prata.
Jag såg Justin lite längre bort. jag såg hur hans läppar formade ett "nu".
Jag riktade slangen mot Caitlin, Em, Chaz och Ryan. Jag hörde dom skrika när dom fick allt vatten på sig.
Dom kollade sig omkring och fick syn på mig och Justin.
"Chloé !" skrek Caitlin.
"Justin !" skrek Em.
Chaz och Ryan skrattade mer.
jag ställde mig upp och gick närmare dom. Vattnet sprutade fortfarnade på dom.
"asså, kan ni stänga av vattnet snart ?" frågade Caitlin och skratta.
"Hm.. ska tänka på det. Ni hade ju vattenkrig när vi kom, vi bara fortsätter på det" sa jag. "Så, nej" jag skrattade.
"Okej, men vi ger upp !" skrattade Chaz.



Skriv vad ni tycker :)
och sprd vidare bloggen :)

Men imon blir uppdatering lite dålig, för skolan börjar imon.

kram

You have changed my life forever - kapitel 37

"Vi är inga badkrukor" sa Em och ställde sig upp.
Jag tog av mig mina solglasögon och la dom på min handuk. Jag ställde mig upp och Caitlin gjorde detsamma.
Sedan gick vi alla ner till vattnet.




När vi kom ner till vattnet sprang jag, Em och Caitlin i. Justin och Ryan kom efter.
Men Chaz stod fortfarande på stranden.
"Men Chaz... Vem är det som är badkruka nu ?" sa jag.
Em och Caitlin skrattade.
Chaz skrattade och sprang sedan ner i vattnet och puttade oss alla tre så vi rumlade.
När vi kom upp igen stod Chaz fortfarande och skratta åt oss.
"Du ska så få igen Chaz" sa Em.
"Kanske, kanske inte" sa Chaz och skvätte mer vatten på henne.
Em skvätte tillbaka och sedan var "svättkriget" igång. Alla sprang runt som små barn och skvätte vatten på varann eller puttade dom så att dom ramla.
Efter en lång stund gick vi pp till våra handdukar igen och la oss och sola.
Vi små skrattade fortfarande lite.
Vi låg och sola en lång stund till allt vatten hade torkat.
"Ska vi typ gå hem eller nåt ?" frågade Caitlin.
"Ja, jag börjar bli hungrig igen" sa Chaz.
"Det är helt okej för mig" sa jag.
"Då går vi hem" sa Justin och vi ställde oss upp. Jag tog på mina shorts och mitt linne och vek sedan ihop handduken.
När alla var klara började vi gå hem.
Justin tog min hand och log.
"Hade du kul idag ?" frågade han.
"Ja, såklart jag hade" sa jag och log "och jag ska ha hämnd för först puttade mig och sedan svätte 5 liter vatten på mig när jag fortfarande satt ner" tillade jag.
Justin skratta.
"Ne, Chloé. Du kommer inte få ett tillfälla att hämnas" sa han.
"Ska vi slå vad ?" sa jag och skratta.
"Självklart" sa Justin.
När vi kom hem gick jag upp och bytte om. Sedan gick jag ner igen.
"Vi tänkte gå till Justin om det är okej" sa Em.
"Ja, såklart" sa jag och vi gick till Justins hus och öppnade dörren.
Ryan, Chaz och Justin satt i en soffa i vardagsrummet. Caitlin hade inte kommit än.
"Jag trodde ni var hungriga ?" sa Em och skratta. "Men varför inte sitta vid tv:n då"
Vi gick och satte oss. Jag satte mig bredvid Justin.
"Jag kommer hämnas" viskade jag.
"Oh nej, va rädd jag blir" sa Justin retsamt och skrattade.
"Du kommer inte skratta sen" sa jag. "Men.. jag måste bara komma på va jag ska göra tillade jag och skratta.
Caitlin kom in genom dörren och satte sig i soffan bredvid Em.
Vi satt pch pratade då ringde min mobil.
Jag svarade.
"Ja, hej Chloé. Det är Dr. Brown."
"Ja" sa jag och reste mig ur soffan och gick ut ur vardagsrummet.
"Dina föräldrar opererades tidigare idag" sa Dr. Brown.
"Jaha.. Hur gick det ?" fråhade jag.
"Din mammas tillstånd är stabillt, men din pappas tillstånd är oroväckande" sa han.
"Okej, vad menar du med det ?" frågade jag.
"Framför allt att några av hans inre organ är svåra att fixa, men han fick en stor inre blödning under operationen, han ligger fortfarande nedsövd. Men om han inte vaknar förrän om 1 timme, så kan jag säga till dig att han kommer ligga i koma" sa han.
"Okej. Kan jag komma ?" frågade jag.
"Självklart" sa han.
"Okej, bra. Hejdå" sa jag och la på.
Jag gick sedan in i vardagsrummet igen.
"Jag åker till sjukhuset" sa jag snabbt och började gå ut ur rummet.
"Vänta, jag följer med" sa Justin och gick snabbt ikapp mig.
"Vad har hänt ?" frågade han.
Jag kollade bara på honom och bet mig hårt i läppen hör att inte gråta.
Justin smekte min kind.
"Chloé, du får gråta, håll inte inne det" sa han och log mot mig.
Jag log svagt mot honom, sedan kramade jag honom och tårarna började rinna ner för kinderna.

You have changed my life forever - kapitel 36

Vi gick alla ner och satte oss i köket, jag plockade fram saker och vi började äta.
"Asså, jag kan typ fortfarande inte fatta att du är här" sa jag till Justin och skratta.
Justin skrattade bara och kysste mig.




När vi suttit i köket ett tag hörde jag hur min mobil ringde på övervåningen.
"Jag kommer snart" sa jag snabbt och sprang upp på mig rum.
Jag kollade på mobil. Det var ett nummer som jag verkligen inte kände igen.
"Hej" sa jag.
Jag hörde en mans röst i min mobil.
Han presenterade sig som Clark Smith och ha sa att han hade skivbolaget Sunset records (Nej, jag vet inte om det finns eller inte, jag bara tog nåt ;)).
"Så..." sa  Clark. "Vi här på Sunset records har lyssnat på dina duetter med M.J.W.T, och även kolla på några klipp när du sjunger overboard med Justin Bieber och vi tycker du är grym"
"Okej, tack" sa jag.
"Så vi undrar om du kan åka till vår studio, så kan vi kasnke skriva ett kontrakt med dig. Låter det bra ?" frågade han.
"Det låter skit bra" skrek jag nästan.
"Okej, men va bra." sa han och skratta. Sedan sa han adress coh telefon nummer. Det som var bra var att studion inte låg så långt bort. Den låg inn i centrum.
När jag lagt på sprang jag ner igen med ett stort leende på läpparna.
alla kollade på mig
"Vem var det ? Vad har hänt ?" frågade Em.
"Asså, ni kommer inte fatta. En man, Clark Smith ringde från Sunset records och ville skriva kontrakt med mig" skrek jag.
"Åh, jag har hört att dom är ganska stora, Sunset records, dom gör väldigt mycket bra saker till stora kändisar" sa Chaz.
Justin kom fram till mig.
"Grattis älskling" sa han och kysste mig. Jag slog armarna om honom och kramade honom.
Vi satt sedan och prata hur känge som helst om samma samtalämne, och gissa vad det var ?
Att jag skulle få ett skivkontrakt.
Sedan efter ett tag gick vi in till vardags rummet och satte på en film.
Det blev "the life before her eyes".
När filmen var slut kollade jag på dom andra.
"Okej, vad ska vi göra nu då ?" frågade jag.
"Jag tycker vi ska gå till stranden, klockan är ju lixom bara lite över 1, och jag måste hinna sola lite" sa Em och skratta.
"Men det låter som en bra ige" sa Caitlin och skrattade hon med.
"Ja, helt klart" sa jag.
Sedan kollade vi på killarna.
"Vad tycker ni då ?" frågade jag.
"Ja, men det kan vi ju göra" sa Chaz och Justin och Ryan nickade.
"Okej, men ska vi ses här om en stund igen ?" fråga Caitlin.
"Självklart" sa jag. Caitlin, Ryan, Chaz och Justin gick för att hämta badkläder.
Jag och Em sprang upp till mitt rum.
Jag tog på mig min svarta bikini med blommor på, sedan tog jag på mig ett par short och ett linne över och tog mina pilot-solglasögon.
Em var redan klar.
Vi tog två handdukar och gick sedan ner och väntade på dom andra.
När alla hade kommit efter ett tag gick vi till stranden.
När vi kom dit la vi ner våra handdukar på sanden. Jag tog av mig shortsen och linnet och la mig ner. Caitlin och Em låg bredvid mig. Justin, Chaz och Ryan låg bredvid Caitlin några cm bort.
Efter ett tag ställde sig Chaz vid våra fötter.
"Hur kan ni sola så länge ?" sa han och skrattade.
"Vadå, vi har ju inte solat länge alls" sa jag och satte mig upp.
"Jo. Men vi drar och badar. Ska ni med eller är ni små badkrukor ?" skrattade Chaz.
"Vi är inga badkrukor" sa Em och ställde sig upp.
Jag tog av mig mina solglasögon och la dom på min handuk. Jag ställde mig upp och Caitlin gjorde detsamma.
Sedan gick vi alla ner till vattnet.

You have changed my life forever - kapitel 35

"Kanske inte, men du har spelat in två duetter med ett band som har blivit mycket mer känd på senaste tiden och du har sjungt med Justin Bieber" sa hon.
"Okej då" sa jag och skratta.
När vi var helt slut gick vi hem. Vi satt upp på mitt rum och pratade ända tills vi båda somna.





Nästa morgon blev jag väckt av min faster.
"Chloé, du har besökare" sa hon.
"Okej." sa jag och blundade igen.
"Du kasnke ska gå ner till dom" sa min faster.
"Hm.. ne.. inte nu.. Jag är för trött" sa jag och drog täcket över huvudet.
"Säker på det ?" frågade hon.
"Mhm.." sa jag och tittade upp från täcket.
"Så ska jag bara be dom gå då eller ?"
"Jag vet inte" sa jag och försökte somna om.
Min faster gick igen. Äntligen, tänkte jag.
Men då hörde jag någon gå i trappan, eller det lät som fler.
Men jag brydde mig inte. Jag var så trött. Någon puttade lite på mig för att jag skulle vakna.
Men jag struntade i att öppna ögonen. Det var väll ändå bara min faster som skulle försöka få mig att gå ner.
Men när jag kände att någon kysste kollade jag.
Det var Justin som satt och kollade på mig med ett stort, sött leende.
När jag såg honom var jag inte länge trött jag satte mig upp i sängen och kramade Justin.
"Hej" sa jag glatt.
"Hej på dig" sa han "Ville du inte träffa mig och dom andra eller ?" tillade han och skratta.
"Jo, men jag visste la inte att det var ni. Du är la på turné ?" sa jag.
"Ja, men jag har paus i tre dagar, sen ska jag ha en konsert inte så långt här ifrån" sa han.
"Va bra" sa jag och kysste han.
Jag reste mig upp ur sängen och gick bort till Caitlin, Ryan och Chaz som stod i dörröppningen och kramade dom.
"Hej" sa Caitlin glatt.
"Ehm.. hej.. men du ? Vem är den andra tjejen ?" sa Chaz och pekade på Em som fortfarande sov.
"Det är Emmy, min kompis från New York" sa jag.
"Aha" sa Chaz.
Jag vände mig mot Justin. "Ehm.. så ja, jag gissar att hon nog vaknar snart, bara så du vet Justin. Hon älskar dig."
"Okej, så du menar att jag ska springa och låsa in mig på toan då ?" sa Justin och skratta.
"Ne.. Men du kan få väldigt många kramar" sa jag och skratta.
"jaja, men det överlever jag nog" sa Justin och gav mig en kram.
Sedan hörde man någon skrika och alla vände sig och kolla på Em.
Jag släppte Justin, men han höll kvar en av hand armar runt min midja.
"Go morgon" sa jag och log.
"Go morgon" sa dom andra fyra i kör.
"G..go morgon.." sa Em och stirrade på Justin.
"Em, ta det lugnt. Justin är en vanligt människa precis som vi" sa jag och skratta lite.
"Men... Det ör Justin Bieber" sa Em.
"Jag är inte farlig på nåt sätt, ska du veta" sa Justin och skrattade och log sedan mot Em.
Justin släppte sedan mig och gick fram till Em och gav henne en kram.
Sedan ställde han sig bredvid mig igen.
Efter ett tag hade Em lugnat sig och börja prata med dom andra.
"Ska vi gå ner och äta frukost ?" frågade jag efter ett tag.
"Jaa" sa Em "Jag är sjukt hungrig"
"Okej, då äter vi" sa jag.
Vi gick alla ner och satte oss i köket, jag plockade fram saker och vi började äta.
"Asså, jag kan typ fortfarande inte fatta att du är här" sa jag till Justin och skratta.
Justin skrattade bara och kysste mig.

You have changed my life forever - kapitel 34

"Mh..." sa jag tyst "Men du måste inte"
"Men såklart jag kommer" sa hon. "Jag kommer så fort jag kan. Jag smsar tiden jag kommer"
Vi sa hejdå efter en stund och jag bestämmde mig för att gå ner att sätta på en film.




Vid ungefär lunch tid åkte jag till flygplatsen för att möta Em.
När jag kom till flygplatsen kollade jag på en tv för att se när Ems plan skulle land.
Det var försenat så det skulle inte lända förrän om en halv timme.
Jag satte mig på en bänk och skickade ett sanbbt sms till Justin där det stod att jag saknade honom.
Jag fick snabbt tillbaka ett svar där det stod att han saknade mig med.
Efter att jag suttit och spelat spel och varit inne på twitter i ungefär en halv timme reste jag mig upp så jag kasnke kunde se Em. Men jag såg inte henne någonstans.
Men det stod på tv att det landat så jag valde att ringa henne.
Hon svarade efter en stund.
"Hej Em. Var är du ?" sa jag.
"Åh.. Hej Chloé. Jag väntar på min väska." sa Em.
"Aha, okej. Men då ses vi snart" sa jag.
Vi la på och efter bara några minuter kunde jag se Em.
Jag sprang fram till henne och kramade henne, hon kramade tillbaka.
"Hej. Gu, vad jag har saknat dig" sa jag.
"Hej. Samma här !" sa Em "Hur är det ?"
"Jag vet inte. Jag klarade knappt av att gå upp ur sängen imorse, för det känns som hela världen har gått under eller nåt" sa jag och jag kände hur gråten i halsen.
Em kramade mig igen.
"Det kommer bli bra. Annars kommer jag fixa så att pappa stämmer sönder hela sjukhuset" sa Em.
Jag skrattade lite. Ems pappa var en av New York bästa advokater.
"Ne, men ska vi åka hem ?" frågade jag.
"Ja, såklart. Jag måste ju se er hus typ" sa Em och skrattade.
När vi kom hem lämnade vi hennes väska på mitt rum.
Så gick vi ner och satte oss i en av sofforna i vardagsrummet.
"Synd att jag inte får träffa din pojkvän" sa Em och skrattade.
"Ja, det är det ju. Gissar att det finns en viss andledning till varför du vill träffa honom ?" sa jag och skratta.
"Hm.. kanske, kanske inte" sa Em.
"Men vem vet.. Jag höll inte koll på om Justin hade några pauser i turnén, men det kanske han har." sa jag.
"Åh, fatta va bra det skulle va !" nästan skrek Em och jag började skratta igen.
Efter ett tag satte vi på en film, Dear John. Unge fär i mitten av filmen kom Zoey och min faster hem.
Men vi brydde oss inte så mycker för vi var helt inne i filmen.
"Kan vi inte ta en liten shopping tur ?" frågade Em.
"Såklart vi kan, det finns ett köpcenter inte så långt bort" sa jag.
"Det blir toppen" sa Em. Jag höll faktiskt med, att shoppa kanske skulle få mig att glömma lite.
När vi kom till köpcentert var vi inne i hur många butiker.
Efter en stund satte vi oss på ett café. Tre tjejer kom fram till mig.
"Ursäkta.. är du Chloé Moore ?" sa den ena lite blygt.
"Ah, det är jag" sa jag och log.
"Kan vi få din autograf och ta foto med dig ?" sa en annan av tjejerna.
"Självklart" sa jag.
Efter ett tag hade dom gått då satt Em och log mot mig.
"Juste, jag har inte tänk på att du är känd" sa hon.
"Ne.. Så känd är jag inte" sa jag och skratta.
"Kanske inte, men du har spelat in två duetter med ett band som har blivit mycket mer känd på senaste tiden och du har sjungt med Justin Bieber" sa hon.
"Okej då" sa jag och skratta.
När vi var helt slut gick vi hem. Vi satt upp på mitt rum och pratade ända tills vi båda somna.



Vad tycker ni ? Det blir kort nu, men ni får mycket bättre uppdatering när jag kommer hem.

kram :)

glöm inte att sprida vidare bloggen :)

Tidigare inlägg
RSS 2.0