You have changed my life forever - Kapitel 8

"Du kan ju sjunga" sa han och skratta.
"Ah, och det kan du med" svarade jag och log.
"Vi borde helt klart göra en duett tillsammans"
"Självklart" sa jag lite ironiskt och log.




Vi satt där en stund, på piano stolen och sa ingenting.
jag ville inte säga något, Plus att jag inte hade någor och säga. Men efter ett tag bröt jag tystnaden för att fråga vad vi mer skulle göra.
"Vi ska ner till stranden, men först..." sa han och började spela en till låt, den måste vara ny för jag hade inte hört den förut. Em kasnke hade glömmt att visa mig den ?
Lite senare var vid nere vid stranden, men vi var på strand där det inte var så många folk på.
Vi satte oss ner på den ljusa sanden.
"Chloé, du måste ersänn, denna dagen har inte varit så dålig som du trodde.
"Ne, en världsberömd kille sa att jag kan sjunga, det är väll ganska poestivt" sa jag och skratta.
"Ne, det kan ju inte ha varit så hemskt" sa Justin och började skratta han med.
Jag kollade mig om kring och såg några paperazzis, jag tog upp mina solglasögon ur min väska och satte på mig dom.
"Smart där, Chloé" sa Justin och kollade sig omkring och tog på sig sina egan solglasögon.
"Är det inte jobbigt med alla paperazzis springades runt en hela tiden ?" frågade jag och log.
"Sådär, ibland, ibland inte" sa han.
"Okej, jag skulle inte klarat det, jag skulle flippat över" sa jag och skratta och Justin började oxå att skratta.
"Fast det är nog ganska kul att vara känd" sa jag och log.
"Men det blir du säkert med din röst" sa han och log tillbaka "och eftersom jag kommer vinna vadet så kommer du vara med mig mycket och då kommer du ha massa paperazzis runt dig" tillade han.
"Du kan aldrig vara säker på att du kommer vinna, du vet inte vad jag kan göra" sa jag och skratta och reste mig upp. "Kan vi inte typ gå lite ? jag kan inte sitta still mer" sa jag och kollade på Justin och han ställde sig upp och nicka mot mig. Vi började gå i vattnet längs stranden och jag kollade runt lite, innan jag hann reagera hade Justin skvätt ner hela mig med vatten.
"Nemen tack Justin" sa jag och skvätte tillbaka på honom.
Vi stannade upp en stund och stod bredvid varandra och såg när solen gick ner vid horisonten.
"gu, va vackert" sa jag och log.
"Nästan lika vacker som du" sa Justin och log. Jag kollade på honom och log sedan fick jag kolla bort för att jag rodnade. 
"Aww, va gulligt. Du rodnar" sa han och log. Jag vände mig om och log tillbaka. Han gick närmare mig och slog armarna runt mig och gav mig en kram, och jag gjore självklart inget annat än att krama tillbaka.

Kommentarer
Postat av: L

vad bra du skriver, fortsätt så! (=

2010-12-14 @ 19:16:36

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0