You have changed my life forever - Kapitel 47

Jag kan inte fatta att jag snart släpper ett album. Tänk om jag aldrig hade flyttat till Atlanta. Tänk om jag aldrig träffat Justin elr någon annan av mina underbara vänner här. Du skulle jag väll ha ett normalt liv i New York.
När vi sedan kom hem igen kunde jag inte sluta prata om mitt nya album.
Jag längtade verkligen efter att det skulle bli mörkt så jag kunde gå och lägga min och vakna upp och veta att jag ska spela in mitt första album.




"Vad tänker du på ?" sa Em.
"Varför undrar du ?" frågade jag.
"För du sitter och små ler" skrattade Em.
"Ne, men jag bara tänkte på att jag ska spela in mitt album imon såklart" sa jag.
"Aha, självklart" sa Em. Hon var nog lite trött på mitt tjat om mitt album.
Men vem skulle inte hålla på om prata om det hela tiden om det var ens chans att bli känd.
"Ska vi sova ?" frågade jag efter ett tag "jag är as trött"
"Ja, jag med. Men vad sägs om att sova i våra sängar i natt och inte i soffan och i en solstol på baksidan" skratta EM.
"Bra idé, Em" sa jag och skratta.

Lite senare låg vi i våra sängar. Em hade somna så jag smsade Justin.
"Hej, älskling, vad gör du ? ♥" skrev jag. Jag fick ett snabbt svar.
"Hej Shawty, jag saknar dig ♥ du då ?" skrev han.
"Saknar dig med ! ♥ Hur går turnén ?" svarade jag.
"Det går bra. Men inte lika bra utan dig ♥"
"Aww.. jag önskar att jag kunde vara med ♥" svarade jag. Sedan somnade jag med min mobil i handen.
 Nattens dröm bestod inte av de hemska mannen. Min dröm var om hur mitt liv skulle kunna se ut om ngåra veckor eller månader. 

När jag vaknade på mogonen var klockan 9. Em sov fortfarande. Jag kollade på min mobil. Jag hade fått ett sms från Justin och ett fran Clark. Till Justin svarade jag bara att jag hade somnat. På smset från Clark stod det:
"Hej Chloé. Kan du komma in kl 10.30 idag, så börjar vi på skivan ?"
"Självklart" svarade jag bara. Jag ville inte väcka Em så jag gick ner och åt frkost.
När jag kom upp igen gick jag in i min walk-in-closet och tog på mig en rosa kjol och en grå tröja.
Jag borstade tänderna, sminkade mig och fixade håret.
Sedan skrev jag en lapp till em.
"hejj Em. Jag åkte till studion, bara så du vet. Du får komma om du vill"
Sedean tog jag min mobil och väska och åkte till studion.
När jag kom dit tog Clark fram låtarna.
"Ja, Chloé. Vilken låt tycker du vi ska börja spela in ?" frågade han.
"hm.. ja du, 'forever' ?" sa jag.
"Bra val, Chloé" sa clark och skrattade.
Jag fick gå in i ett rum och ta på mig ett par hörlurar. Jag hade texten till "forever" framför mig.
Clark gjorde ett täcken och musik starta och jag började sjunga efter ett par sekunder.
När jag sjunga en bit på låten blev allt fel och jag fick börja om.
Jag fick sjunga om den flera gånger innan den blev bra.
"Där satt den" sa Clark när låten blev bra. "Skav i ta en lite rast nu elr?"
"Visst" sa jag. Jag satte mig i soffan. Just då kom Em.
"Nemen hej Em" sa jag och log.
"Hej. Hur går det ?" sa hon och log.
"Det går bra, jag spelade ju in min första låt, "Forever"" sa jag.
"Grymt, kan man få höra elr ?" sa Em.
"Självklart" sa Clark och satte på låten. Det lät bättre än jag trodde.
"Den är ju skit bra, Chloé" sa Em och kramade mig.

You have changed my life forever - Kapitel 46

Jag lutade mig bakåt i soffan och blundade.
Allt jag såg var Justin, uppe på scen. Han log stort och sträckte ut handen mot mig.
Sedan blixtrade det till och jag såg dagen allt hände. Olivia och Sarah..
Jag satte mig upp med ett ryck. Em hade somnat bredvid mig i soffan. Jag ville inte sonma igen, inte efter den drömmen.




Även om jag inte ville så somnade jag ändå efter en stund.
Men jag sova inte länge förrän jag vaknade igen.
Jag ställde mig upp och kollade snabbt på Em som fortfarande sov.
Jag gick ut ur vardagsrummet och gick ut ur huset. Jag kollade mot Justin hus. Om han varit hemma så skulle jag gå och knackat på. Men nu var han ju på turné. Jag gick till runt mitt hus till baksidan och satte mig i en solstol.
Jag tittade upp på himlen. Den var mörk och det var för mycket moln för att man skulle kunna se alla stjärnor.
Efter ett tag var jag så trött å att jag somnade på solstolen.
Jag vaknade när det blev ljus. Jag satte mig upp och kollade mig trött omkring.
Jag reste mig ur solstolen och gick runt huset igen och gick in.
Em satt vi köksbordet. Hon kollade på mig.
"Oh my gosh, Chloé !" skrek Em och kramade mig. "vart har du varit ?"
"På baksidan" sa jag trött.
"Vad gjorde du där nu ?" frågade hon.
"Är du min mamma elr nåt ?" sa jag och skrattade "Jag kunde inte somna så jag gick ut och satte mig på en solstol, så somnade jag"
"Du är konstig du" skrattade Em.
"Du med" skrattade jag.
"Men vad ska vi göra idag då ?" frågade Em.
"Tänkte åka till studion och kolla på mina låtar" sa jag.
"Åh, va kul !" sa Em.
Vi satte oss och åt frukost. Sedan tog vi på oss jag tog på mig, en kjol, en t-shirt och en jacka(kavaj).
"ska vi åka elr?" frågade jag när vi var klara med sminket och håret.
"Visste" sa Em och vi gick ner.
Vi åkte till studion.
"Nemen hej tjejer" sa Clark när vi kom.
"Hejhej" sa em.
"Hej" sa jag "Jag skulle gärna vilja kolla på mina låtar"
"Ja.. jag skulle faktiskt precis ringa dig om det" sa Clark "Jag kommer snart"
han gick till sitt konstor och kom ut med en punt med papper och en skiva i sin hand.
Jag kollade på låtarna. Det var 12 stycken. dom var helt perfekta.
"Detta är demo skivan. Asså, melodierna" sa Clark och skrattade.
Han satte på skivan.
"Det är grymma !" sa jag glatt.
"Kul att du gillar dom" sa han "Vi tänkte börja spela in imon"
"Det blir toppen" sa jag.
Jag kan inte fatta att jag snart släpper ett album. Tänk om jag aldrig hade flyttat till Atlanta. Tänk om jag aldrig träffat Justin elr någon annan av mina underbara vänner här. Du skulle jag väll ha ett normalt liv i New York.
När vi sedan kom hem igen kunde jag inte sluta prata om mitt nya album.
Jag längtade verkligen efter att det skulle bli mörkt så jag kunde gå och lägga min och vakna upp och veta att jag ska spela in mitt första album.

FÖRLÅT ! För den dåliga uppdateringen. Men jag har sjukt mycket i skolan just nu. Så du måsten jag lägga bloggen åt sidan.

puss

You have changed my life forever - Kapitel 45

"Det gör inget, Em" sa jag och skratta.
"Åh, nu börjar det" sa Em glatt och gick så hon kunde se scenen lite bättre.
Jag ställde mig bredvid henne och kollade ut på scen.
Justin kom upp på scen och började sjunga. Det fick mig att le. Det kändes som det var en evighet sen jag såg Justin stå på scen och sjunga.




Efter några låtar hörde jag Justin säga.
"Min underbara, Chloé har varit borta ett tag, men nu ska ni få chansen att få se henne sjunga igen" jag hörde även hur han små skrattade glatt.
Jag gick ut på scenen och möttes av skrik. Jag log och vinkade mot publiken.
"Hey.. Jag har saknat er" sa jag och skrattade och log.
Musiken startade och jag började sjunga.
När låten var slut ställde sig Justin bredvid mig och höll ena armen runt min midja.
"Så Chloé. Eftersom du inte varit med på några konserter ska du få sjunga dina duetter med M.J.W.T. Och så ska du jag inte fortsätta turnén med oss"
Jag vände mig om och såg Matt och dom andra komma upp på scen. Domm kom fram till mig och kramade mig.
Jag log.
"Okej, då kör vi!" sa jag högt.
Musiken började. Åhh.. vad jag saknat det.
Nu kom jag oxå på att jag ska till Sunset records imon för att börja spela in min första skiva.
Så sjukt fantastiskt.
När jag sjungt duetterna gick jag av scenen och möttes av en super glad Em.
"Fan va bra du var" sa hon och kramade mig.
"Aw.. tack Em" sa jag "Men jag vet att du oxå kan sjunga lika bra"
"Nej ! herregud, det gör jag inte" sa Em. "Men du är grym"

När konserten var slut kramade jag Justin länge. Eftersom jag och Em skulle åka hem. Caitlin, Ryan och Chaz bestämmde sig för att fortsätta att följa med på turnen. Okej, men visst lämna mig ensam elr nåt ?
Vi sa hejdå och åkte sedan hem.
När vi kom hem satte vi oss i soffan i vardagsrummet.
"Asså, jag kan inte fatta att jag tillbringat tre dagar med Justin Bieber" sa Em, elr hon skrek mer.
Jag sa inget, jag bara skratta.
"Men är du inte ledsen att han är på turne nu då ?" frågade Em.
"Nej, det är ganska lugnt. Jag måste vara här om nåt händer med mamma och pappa" sa jag.
Men jag tyckte det var skit att Justin var på turné och jag inte kunde följa med honom.
Jag lutade mig bakåt i soffan och blundade.
Allt jag såg var Justin, uppe på scen. Han log stort och sträckte ut handen mot mig.
Sedan blixtrade det till och jag såg dagen allt hände. Olivia och Sarah..
Jag satte mig upp med ett ryck. Em hade somnat bredvid mig i soffan. Jag ville inte sonma igen, inte efter den drömmen.

You have changed my life forever - Kapitel 44

"För att du och Chaz är så gulliga ihop" sa jag och skrattade.
Både Em och Chaz rodnade lite och kollade ner i golvet.
Alla andra började skratta. Nu kände jag i alla fall hur hålet i hjärtat började krympa för stunden. Vad skulle jag göra utan domma underbara vännerna. Även om jag saknar Olivia och Sarah.




"Chloé, du vet väll att jag tyvärr måste fortsätta min turné idag" sa Justin.
"Jag vet. Men sa du inte att konserten inte skulle vara så långt här ifrån ?" sa jag.
"Jo, det gjorde jag" sa Justin.
"Men då kan vi väll följa med på den konserten ?" frågade jag "För jag gissar att Em vill se det" tillade jag och skratta.
"Självklart att ni får följa med" sa Justin. "Då kan du ju få sjunga med mig igen"
"Såklart att jag gör det" sa jag och kysste honom. Jag verkligen saknade att stå på scen bredvid Justin och sjunga.
"Så ni menar att jag få gå på en Justin Bieber konsert ?" sa Em glatt.
"Ja, och även vara med backstage" sa Justin och skratta.
"Oh-my-gosh !" sa Em högt och kramade Chaz som var närmast henne.
"Hon blev ju glad i alla fall" skrattade jag och kramade Justin.
"Det var meningen" sa Justin.

När klockan var ungefär halv 12 åkte vi till stan där konserten skulle vara.
När vi kom till arenan stod det flera fans utanför både jag och Justin skrev autografer. Men självklart skrev Justin flest. När vi kom in på arenan satte vi oss på några stolar utan Justin som gick upp på scen för att sjunga några låtar några gånger.
När det sedan blev senare gick vi backstage och väntade på att alla tjejer skulle strömma in i arenan.
"Asså, jag kan itne fatta ätt jag är här !" sa Em och nästan hoppade runt av glädje.
"Ta det lugnt Em, du kommer att få följa med fler gånger" sa jag.
"Ne, va ?! Menar du det ?" sa hon glatt.
"Såklart" sa jag. Hon kramade mig hårt.
"Em..." sa jag och hostade. "Varför inte krama lite hårdare ?"
"Oj, förlåt. Jag är bara så glad" sa hon och släppte mig.
"Det gör inget, Em" sa jag och skratta.
"Åh, nu börjar det" sa Em glatt och gick så hon kunde se scenen lite bättre.
Jag ställde mig bredvid henne och kollade ut på scen.
Justin kom upp på scen och började sjunga. Det fick mig att le. Det kändes som det var en evighet sen jag såg Justin stå på scen och sjunga.




Förlåt för det korta kapitlet ;)
Men ni får fler i helgen.

Snälla, sprid vidare bloggen ;)

puss

Ny del på väg !

 

You have changed my life forever - Kapitel 43

"Vad är det ?" sa jag och kollade på dom. Sedan kom jag ihåg det mörka vardagsrummet med mannen. Det måste ha varit en hemsk, hemsk mardröm.
Jag kollade på Em, hon nickade och log. Jag såg att hon hade lite tårar i ögonen, så jag gissar att hon listade ut var det var. Jag gissar att jag måste ha gråtit och pratat i sömnen.



Em kom fram till mig. Hon satte sig bredvid mig.
"Vad va det ?" viskade hon till mig så att dom andra inte kunde höra.
"Det var han" sa viskade jag tillbaka och började gråta igen.
Jag kollade på Em och såg hur tårarna rinna ner för hennes kinder.
"Vad har hänt ?" frågade Chaz. Jag kollade på dom andra, dom så ut som frågetecken. Men det förstår jag med, dom fattar ju inte varför vi sitter och gråter och framför allt inte varför Em började gråta.
"Chloé, vad har hänt ?" frågade Justin och smekte min kind. Jag drog bort mitt ansikte och skakade på huvudet.
Sedan reste jag mig och gick ut ur huset.
Jag gick över gräsmattan och satte mig på trottoaren. Jag drog upp mina knän, la min armar på dom och gömmde mitt ansikte i mina armar. Jag hörde stig bakom mig och snart satt någon bredvid mig. Jag kunde höra snyftandet och förstod att det var Em. Jag kollade upp och möte Em blick.
Jag kramade mig.
"Varför försvinner han aldrig ?" frågade jag.
"Det undrar jag med" sa Em.
"Chloé !" hörde jag Justin ropa. Jag kollade upp och såg Justin kom springades mot mig. Jag reste mig upp och kollade ner i marken.
"Vad har hänt ?" frågade han och kramade mig. Länge.
Jag svarade inte. Men ville inte släppa Justin.
"Chloé, du kan säga vad som hänt" sa han.
"Nej.. inte detta" sa jag.
"Men Chloé, det ser ju ut som du lider" sa han.
"Det gör jag och det har jag gjort i 1½ år" sa jag och torkade bort tårarna från kinderna.
"Men då måste säga" sa han.
"Vad får dig att tro det ?" sa jag.
"För jag vill att du ska må bra, Chloé. Du ska inte behöva må så här." sa han.
"Okej då.. jag berättar väll" sa jag.
Redan innan jag börjat berätta började tårarna rinna ner för kinderna och jag kunde inte göra nåt för att stoppa dom. Dom andra stod bakom oss när jag berättade, så  jag gissar att dom oxå hörde.
När jag berättat klart stod Justin tyst. Han kysste mig och gav mig en lång kram.
Jag kollade kort på dom andra och såg att Em fick en lång kram av Chaz, det fick mig att le.
Efter ett tag gick vi in igen. Vi satte oss i soffan.
Vi gjorde inget. Jag och Em grät fortfarande lite.
"Ska vi sätta på en film, så vi blir lite gladare kanske ?" sa Chaz.
Jag nickade och dom andra sa att det var okej.
Så vi satte på en komedi och även om jag var ledsen så skrattade jag då och då.
Men jag mådde fortfarande jätte dåligt och det kändes som någon stuckit en kniv igenom mitt hjärta så att det var ett hål som bara fortsatte att växa.
"Jag hoppas du i alla fall mår lite bättre nu" sa Justin och gav mig en kort kyss.
"Så länge du är här" sa jag och log, justin log tillbaka.
"Aww, varför är ni så söta ?" frågade Em och fnissade lite.
"För att du och Chaz är så gulliga ihop" sa jag och skrattade.
Både Em och Chaz rodnade lite och kollade ner i golvet.
Alla andra började skratta. Nu kände jag i alla fall hur hålet i hjärtat började krympa för stunden. Vad skulle jag göra utan domma underbara vännerna. Även om jag saknar Olivia och Sarah.


You have changed my life forever - Kapitel 42

"Okej då" sa jag och kollade mot tv:n som dom andra satt på. Dom hade satt på en film, det var Piranha, jag gillade inte den. Den var lite för obehaglig att kolla på. Så jag satt och kollade på Justin ungefär hela filmen.
När filmen var slut så kollade Justin på mig och log. Han smekte min kind och lutade sig närmare och kysste mig.





"Var filmen bra ?" frågade Justin.
"Ah, självklart, det var därför jag inte kunde slita blicken från tv:n" sa jag och flina mot honom.
"Det var just därför jag fråga" sa han och skratta.
"Ne, jag kollade på nåt mycket bättre och snyggare än dom där konstiga fiskarna i filmen" sa jag och log.
"Ja, va gullig du är Chloé" sa Justin och log och kysste mig igen.
Jag satt där och kollade på honom, han satt och log mot mig.
Sedan lutade jag mig mot honom.
"Asså, jag kommer döö ! Jag är så sjukt trött" sa jag högt och gäspade.
"Spelade du elr är du seriös ?" frågade Ryan.
Jag kastede en kudde på honom.
"Jag är seriös, jag är ingen skådespelare om du tror det" sa jag och skratta.
"Men vet aldrig" sa Ryan och kastade tillbaka kudden på mig, men tyvärr så missade han och träffade Justin istället, jag kunde inte låta bli att skratta.
"Ha-ha, det tyckte du va jätte kul va" sa Justin och slog till mig löst med kudden.
"Du, jag startar nu kuddkrig mot dig, och det kommer inte bli kul" sa jag.
justin skrattade.
"Ne, det kommer inte bli kul för dig" sa han.
Jag tog en kudde och slog till honom.
Snart sprang vi alla runt i vardagsrummet och slog elr kastade kuddar på varandra.
Efter en lång stund la vi oss ner i soffan, alla var hur trötta som helst. Så efter några minuter hade vi alla somnat i soffan.

När jag vaknade var det mörk och rummet var tomt. Jag reste mig snabbt upp och kollade mig om i rummet.
Jag gick runt i rummet och försäkrade mig om att dom inte gömmde sig nånstans, när jag inte hittade någon kännde jag paniken komma.
"Hallå ? Justin ?!" sa viskade jag.
"Justin !" sa jag högre.
"Chaz ? Caitlin ? Em ? Ryan ? JUSTIN !?" skrek jag.
Jag kollade mig oroligt omkring. Jag gick bort till ett fönster. det var mörk ute. Jag kunde inte se nåt. Bara ett väldigt svagt ljus nånstans.
"Nemen, hej Chloé" sa en mörk röst bakom mig. Jag bet mig i läppen och vände mig sakta om.
Jag såg en man stå på andra sidan rummet. Jag unde bara se halv ansiktek, andra halven var täckt av en luva.
"Vem är du ?" frågade jag.
"Ja du, du borde ju känna igen mig" sa mannen och drog bort luvan.
Hela jag började skaka när jag såg vem det var som stod framför mig.
"Så du känner igen mig nu" sa han "Det kanske är dags att be om ursäkt ?" han flinade elakt mot mig.
"Jag och ingen annan skulle förlåta dig för va du gjorde" sa jag med tårar i ögonen.
"Men det var väll inte så farligt, du och dina kompisar var på fel ställ vid fel tidpunkt helt enkelt" sa han.
"Hur kan det va så ?!" skrek jag "Du gick bara på vägen tills vi kom, då tog du upp en jävla pistol och sköt dom, vad har dom nånsin gjort dig ?!"
"Som sagt, fel ställe vid fel tidpunkt." sa han.
"Nej ! För varför lever då jag och Em, om vi var på fel ställe vid fel tid så borde vi oxå vara döda nu, du borde skjutit oss båda!" sa jag och kände hur stårana brännde på kinderna.
"Jaja, så du önskar att du var död. Men det kan jag fixa lätt" sa han och drog upp en pistol och riktiade den mot mig.
Jag backade några steg men det tog stopp när jag gick emot väggen.
"Jasså, du verkar vara lite rädd" sa han och följde efter mig.
jag skyndade bort mot dörren och ryckte i den. Den var låst. Jag vände mig och kollade på mannen, som hade skjutit mina två vänner, Oliva och Sarah för 1½ år sen. Det var vardag och vi var i skolan, men vi hade 45 minuters rast, så vi skulle bara gå till kiosken som låg en bit från skolan och köpa nåt. Men precis när kom utanför skolan såg vi manne, och han drog upp en pistol och sköt dom. Vrf vet jag inte. Han hade ingen anledning till att döda två av mina kompis. vad hade dom gjort, och varför lever jag och Em fortfarande så fall ? Det är inte rättvist ? Jag tänker väldigt ofta på det, men Justin och dom andra vet det inte. Framför allt har jag fortfarande hemska drömmar från den dagen. Jag ser fortfarande allt så tydligt.
Jag bankade på dörren några gånger.
"Chloé, det tjänar inget till" sa han. "Den är stängd och låst"
"Men jag vill inte vara här !" skrek jag.
"Chloé" hörde jag en röst säga. Det var som rösten fanns i vinden, fast det blåste ju inte inne.
"Chloé" där var rösten igen. Jag kände igen den. Jag kollade mig omkring för att se den som sa mitt namn. När jag kollade där mannen stod var det ingen där och rummet hade börjat bli ljusare.
Efter en stund så kollade jag på några oroliga kompisar.
"Hon har vacknat" sa Caitlin.
Justin kysste mig.
"Vad är det ?" sa jag och kollade på dom. Sedan kom jag ihåg det mörka vardagsrummet med mannen. Det måste ha varit en hemsk, hemsk mardröm.
Jag kollade på Em, hon nickade och log. Jag såg att hon hade lite tårar i ögonen, så jag gissar att hon listade ut var det var. Jag gissar att jag måste ha gråtit och pratat i sömnen.



Förlåt för den dåliga uppdatering, men har fått 6 läxor och 2 prov denna veckan att plugga på,
så jag hinner inte blogga typ.
Men det blir bättre.

puss

You have changed my life forever - Kapitel 41

"Jag är Clark Smith" sa Clark och räckte fram handen mot Justin.
"Justin Bieber" sa Justin och tog Clarks hand.
"Trevligt att träffas" sa Clark och log.
"Detsamma" sa justin och log tillbaka.



"Vi undrar om du är intresserad av att göra en duett på Chloé på hennes första skiva ?" sa Clark.
"Självklart är jag det" sa Justin.
"Va bra, då ringde jag Scooter Braun lite sensre idag då" sa Clark.
"Okej"

Efter ett tag satt i bilen.
"Men, vad ska vi göra idag då ? För jag måste åka imon" sa Justin.
"Jag har ingen aning" sa Em "nåt kul ?"
"Ne, Em, jag vill gärna göra nåt tråkigt" sa Ryan och hanoch Chaz skrattade.
"Ha-ha, oj, va rolig du var där, Ryan" sa Em lite surt.
"Ah, det tycker jag" sa Ryan.
"Men kom på nåt då, om du nu kan det" sa Em
"Vi kan... ehm... vi kan..." sa Ryan.
"Juste, inte så lätt nu vah ?!" sa Em.
"Kanske inte" sa han och kollade på dom andra.
"Jag vet inte" sa Caitlin.
"Men vi kan simma med delfiner. Det finns ett ställe ungefär 3 mil här ifrån" sa Justin "Och vi kör dit snabbt"
"Ja !! Sjukt bra idé, Justin" sa jag.
Alla höll med och snart satt vi i bilen igen.
När vi kom fram bytte vi om och gick sedan i poolen. Delfinerna kom direkt fram till oss. Vi lekte med dom en lång stund. Trodde faktiskt inte att det skulle vara så kul som det var.
När vi sedan satt i bilen igen, var vi helt hyper även om solen hade börjat gå ner. Jag var var så hypen, men ändå så trött så att jag trodde att jag skulle falla ner på marken och somna när jag klev ur bilen utanför mitt hus.
Jag låste upp dörren till mitt hus, ingen var hemma, jag gissa att min syster och min fatser var hemma hos henne.
Så vi gick in i vardagsrummet och satte oss.
"Är det typ någon vill vill ha något att äta ?" frågade jag.
"nej tack" sa alla.
"Men nåt att dricka" sa Em.
"Okej, det fixar jag" sa jag och gick ut i köket. Jag tog några glas och en coca cola och gick sedan in i vardagsrummet igen. Jag satte ner sakerna på bordet och satte mig i soffan bredvid Justin.
"Måste du åka imon ?" frågade jag och kolla på Justin.
"Ja, det vet du att jag måste. Jag måste fortsätta min turné, jag kan inte svika mina fans" sa han och gav mig en kyss på kinden.
"Okej då" sa jag och kollade mot tv:n som dom andra satt på. Dom hade satt på en film, det var Piranha, jag gillade inte den. Den var lite för obehaglig att kolla på. Så jag satt och kollade på Justin ungefär hela filmen.
När filmen var slut så kollade Justin på mig och log. Han smekte min kind och lutade sig närmare och kysste mig.




Kort kapitel, förlåt.
sprid gärna vidare blogg.

Och så förlåt för att det varit dålig uppdatering denna veckan.
Har inte haft så mycket idéer, så kom gärna med några :)

You have changed my life forever - Kapitel 40

"Aw, du är så gullig, Chloé" sa Justin skrattade och gav mig en kyss på kinden.
Jag lutade mig mot Justins axel och kollade upp på honom. Justin böjde ner sitt huvud och kysste mig.
"Chloé då ! Jag trodde du ville kolla på filmen"  sa Chaz och dom andra skratta.




När sedan vi kollat klart på filmen och en annan film somnade vi alla.
Ingen av oss orkade gå hem. Så det blir som förra gången vi sov hos Justin.
men denna gången fick Em sova i gästrummet, så fick jag dela säng med Justin.
Inte för att det var någon av oss som klaga.
Vi låg där och pratade en stund innan vi somnade.
Jag vaknade sedan tidigt på morgonen. Jag kom på att vi skulle till studion idag.
Jag kollade på Justin. Han sov fortfarande, så jag gick upp och kollade in i gästrummet, där satt Em och Caitlin och prata.
"Ofta ni är vakna" sa jag och skratta.
"Ja, vi är lite förvånade vi med" sa Caitlin.
"Ja, men vad ska vi göra då ?" frågade jag.
"Jag vet inte ?" sa Em
"Men solen har ju i alla fall gå upp, vi kan väll sätta oss ute på baksidan" sa Caitlin.
"Okej" sa Em och vi gick ner och gick ut på baksidan och satte oss i en av sofforna.
"Asså, jag kan inte fatta att jag ska till Sunset records idag" sa jag.
"Ne, inte jag heller, och jag ska bara följa med" sa Em.
"Det kommer bli sjuk kul" sa Caitlin.
"Ja, jag kan inte fatta det" sa jag "Tänk om jag blir känd"
"Du kommer bli jätte känd, Chloé" sa Em.
"Ja, det kommer du" sa Caitlin.
Jag hörde hur någon kom ut. Jag vände mig om och kollade på Justin, Ryan och Chaz.
"Go morgon" sa jag.
"Go morgon" sa Justin och satt sig bredvid mig och gav mig en lång kram. "Du, jag blev lite ledsen när jag vakna och du inte länge låg kvar bredvid mig" han skrattade lite.
"Ne, jag trodde väll det, jag fick lite dåligt samvete" skrattade jag och kysste han.
"Jag visste la det" sa justin. "För du klarar inte av att vara utan mig" skrattade han.
"Ha-ha" sa jag och log retsamt.
"Ne, men ska vi äta så att vi kan åka eller ?" frågade Chaz. jag vände mig om och kollade på honom.
"Visst" sa jag.

Efter att vi ätit och fixat oss åkte vi mot studion. När vi kom dit gick vi in. En man kom in i rummet och log mot oss.
"Hej, välkomna" sa han.
"Hej" sa jag.
"Ska vi gå in på mitt kontor ?" frågade han och jag nicka.
Jag satte mig på en stol och Clark Smith började prata. Efter ett tag kom vi ut ur kontoret.
VI hade skrivit ett kontrakt, och jag ska snart även få spela in min första skiva. Jaa kunde fortfarande inte fatta allt som hänt de senaste dagarna i mitt liv. Alla satt i en soffa och pratade när vi kom tillbaka, Justin reste sig snabbt upp och kom fram till mig och gav mig en lång kram.
"Hur gick det ? Kommer du bli känd elr ?" sa han och skrattade lite.
"Det kommer garanterat bli" sa Clark och log.
"Men va bra då" sa Justin och log.
"Jag är Clark Smith" sa Clark och räckte fram handen mot Justin.
"Justin Bieber" sa Justin och tog Clarks hand.
"Trevligt att träffas" sa Clark och log.
"Detsamma" sa justin och log tillbaka.

sorry

Har haft mycket att göra idag,
så ni får uppdatering imon.
Puss.

glöm inte att sprida vidare bloggen

You have changed my life forever - kapitel 39

jag ställde mig upp och gick närmare dom. Vattnet sprutade fortfarnade på dom.
"asså, kan ni stänga av vattnet snart ?" frågade Caitlin och skratta.
"Hm.. ska tänka på det. Ni hade ju vattenkrig när vi kom, vi bara fortsätter på det" sa jag. "Så, nej" jag skrattade.
"Okej, men vi ger upp !" skrattade Chaz.




Efter ett tag sprang jag tillbaka med vattenslangen och stängde av vattnet.
När jag kom tillbaka hade även Justin varit och stängt av vattnet.
"Asså, då var så inte kul" sa Em och försökte se allvarlig ut, men kunde inte hålla sig för skratt i många sekunder.
"Ah, nåt du inte ska bli när du blir stor är ju skådespelare" sa jag.
"Varför inte ?" frågade Em.
"För du skulle aldrig klara av att vara seriös, du kan inte ens få oss att tro att du inte tyckte det var kul att jag och Justin sprutade ner er med vatten" sa jag.
"Det var det ju inte" sa Em och försökte se allvarlig igen, men började skratta igen.
"Em, ett tips, försök inte igen, för du ommer inte lyckas" sa jag och vi började skratta.
När vi slutat skratta gick vi och bytte kläder, även jag för jag hade ju självklart råkat spruta lite vatten på mig själv. Jag tog bara på mig nåt enkelt, en röd klänning med lite vita blommor på.
Jag gick ner och väntade på att Em skulle vara klar sedan gick vi till Justin.
Dom satt på sofforna på baksidan.
Jag satte mig bredvid Justin. Han la sin arm runt mig och gav mig en snabbt puss på kinden.
Jag kollade på Caitlin, Chaz och Ryan som var i poolen.
Jag kollade sedan upp mot himlen, solen hade börjat gå ner, och himlen började bli rosa.
"Naw, va söta ni är" sa Em och log "Jag måste bara ta ett foto" hon tog upp sin Iphone och ställde sig framför oss och tog hur många foton som helst.
"Men Em, seriöst, hur många foton har du tagit ?" frågade jag och skratta.
"hm... jag vet inte" sa hon och skratta. "Men snälla, en kyss. Det blir super gulligt"
"Nej Em, du har redan typ 200 bilder på oss, och jag gissar att du tagit några bilder när vi inte sett oxå" sa jag och skratta.
"Ehm.. nae.. såklart jag inte har" sa Em och försökte låta oskyldig men började skratta.
Jag och Justin skrattade.
"åh.. va gulliga ni är" sa Em sedan tog satte hon mobilen framför oss igen för att tag fler bilder.
"Pose ! Snap ! Pose ! Snap !" skrek hon och sprang runt och tog foton.
"Em, du är konstig" skrek jag och skratta.
"Vad är det för fel på top model ?" frågade Em och skratta "Kom igen, gör en pose för kameran, med lite känsla denna gången"
Till och med Caitlin, Chaz och Ryan i poolen skrattade åt Em.
När solen gått ner gick vi in igen och satte på en film.
"När var det du skulle till Sunset records ?" frågade Caitlin.
"Jag vet inte. Varför åker vi inte imon ?" sa jag.
"Bra förslag" sa Chaz.
"Håller med" sa Ryan och Caitlin.
"Asså, det kommer gå så sjukt bra för dig" sa Em.
"Ja, elr hur kommer det" sa Caitlin.
"Det tror jag med" sa Ryan.
"Okej, Sluta. Kan vi fortsätta kolla på filmen och sluta prata om mig ?" sa jag och skratta.
"Men det är kul att prata om dig" sa justin och log.
"Visst, det tror jag säkert" sa jag och vände mitt ansikte mot tv:n.
"Aw, du är så gullig, Chloé" sa Justin skrattade och gav mig en kyss på kinden.
Jag lutade mig mot Justins axel och kollade upp på honom. Justin böjde ner sitt huvud och kysste mig.
"Chloé då ! Jag trodde du ville kolla på filmen"  sa Chaz och dom andra skratta.

skit :(

Hejj !!

Ni får nytt kapitel imon, för var nästan klart med ett kapitel när det försvann,
så jag orkar inte skirva om det nu,
så ni får det imon

puss

You have changed my life forever - kapitel 38

"Vad har hänt ?" frågade han.
Jag kollade bara på honom och bet mig hårt i läppen hör att inte gråta.
Justin smekte min kind.
"Chloé, du får gråta, håll inte inne det" sa han och log mot mig.
Jag log svagt mot honom, sedan kramade jag honom och tårarna började rinna ner för kinderna.




Vi åkte in till sjukhuset. Justin höll mig handen hela tiden från att vi gått ur bilden till att vi kom till mian föräldras rum på sjukhuset, men även då höll han i min hand.
Men jag släppte hans hand och gick fram till min pappas säng.
Justin ställde sig bakom mig och la en hand på min högra axel.
Jag kollade på min pappa.
Han bara låg där i sängen. Han såg så lugn ut, som om inget hänt.
Jag tog min pappas hand och kände gråten i halsen, och efter några sekunder kände jag tårarna.
"Det kommer bli bra" viskade Justin.
Jag vände mig om och kollade på Justin.
"Men tänk om det inte blir det ?" sa jag.
"Men det kommer det" sa Justin och torkade bort mina tårar.
Jag hörde min mammas röst, hon mummlade nåt.
Jag vände mig snabbt åt hennes säng och kollade på henne.
Jag såg hur hennes ögon långsamt öppnades. Jag sprang snabbt bort till hennes säng.
"Mamma ?" sa jag tyst.
Min mamma trötta ögon kollade på mig.
Jag log med tårar i ögonen.
"Chloé" hörde jag min mamma säga tyst.
Jag satte mer ner på stolen bredvid min mamma säng och la min hand över hennes.
"Hur mår du ?" frågade jag.
Min mamma nickade svagt med huvudet.
"va bra, hon har vaknat" hörde jag en röst säga. Jag vände mig om och såg Dr. Brown.
"Ni kasnke ska låta henne vila" sa han.
"Men du sa ju att jag fick komma" sa jag.
"Ja, men jag trodde inte att din mamma skulle vakna så snabbt" sa han.
"Men..." sa jag.
"Nej, det är bäst att ni åker hem så får hon vila." avbröt han
"Men hennes pappa då ?" frågade Justin.
"Ja.. han.. som jag sa, han kanske kommer ligga i koma om han inte vaknar snart, men det är 50 % att han vaknar, så det är fifty fifty." sa han.
"Kom Chloé. Vi åker hem" sa Justin och log mot mig.
Jag kollade ner i golvet och började gå. Justin skyndade ikapp mig och la en arm runt mig.
Vi gick ut ur sjukhuset och åkte hem till Justin igen. När vi kom hem igen, sprang dom andra runt i Justins trädgård och min och hade vattenkrig. Vi gick ur bilen och dom stannade upp och kollade på oss.
Em sprang fram till mig och kramade mig.
"Hur är det ?" frågade hon.
"Bra" sa jag och kollade bort.
"Nej, det är inte alls bra, jag ser det på dig" sa hon.
"Men hur tror du man mår när sina föräldrar ligger på sjukhuset, med en mamma som precis vaknat efter en lång operation och en pappa som har 50 % att vakna" sa jag.
"Jag vet inte" sa Em tyst och gick sedan bort till dom andra.
Jag kollade på Justin.
"Du kan gå bort till dom andra. Det är okej" sa jag.
"Nej, jag stannar här med dig" sa han och kysste mig på kinden.
"Okej" sa jag och kollade ner i marken, sedan kollade jag på Justin och log. "Ska vi spruta ner dom andra med vatten ? Vi avbröt ju faktiskt deras vatten krig.
"Helt klart. Varför inte gö det med vatten slangar ?" sa Justin.
"Okej, det gör vi" sa jag.
"Okej, jag tar den från mitt hus och du den från ditt hus. Så sprutar vi ner dom från två håll" sa Justin.
"Okej" sa jag och började gå.
"Men Chloe´, kom ihåg att vi måste spruta samtidigt" sa Justin.
"Okej" sa jag. Jag började springa bort till mitt hus.
Jag tog fram slangen och satte på vattnet, men jag fick låta vattnet spruta ner i marken medan jag gick framåt och satte mig bakom en buska, ganska nära dom andra som stod och prata.
Jag såg Justin lite längre bort. jag såg hur hans läppar formade ett "nu".
Jag riktade slangen mot Caitlin, Em, Chaz och Ryan. Jag hörde dom skrika när dom fick allt vatten på sig.
Dom kollade sig omkring och fick syn på mig och Justin.
"Chloé !" skrek Caitlin.
"Justin !" skrek Em.
Chaz och Ryan skrattade mer.
jag ställde mig upp och gick närmare dom. Vattnet sprutade fortfarnade på dom.
"asså, kan ni stänga av vattnet snart ?" frågade Caitlin och skratta.
"Hm.. ska tänka på det. Ni hade ju vattenkrig när vi kom, vi bara fortsätter på det" sa jag. "Så, nej" jag skrattade.
"Okej, men vi ger upp !" skrattade Chaz.



Skriv vad ni tycker :)
och sprd vidare bloggen :)

Men imon blir uppdatering lite dålig, för skolan börjar imon.

kram

You have changed my life forever - kapitel 37

"Vi är inga badkrukor" sa Em och ställde sig upp.
Jag tog av mig mina solglasögon och la dom på min handuk. Jag ställde mig upp och Caitlin gjorde detsamma.
Sedan gick vi alla ner till vattnet.




När vi kom ner till vattnet sprang jag, Em och Caitlin i. Justin och Ryan kom efter.
Men Chaz stod fortfarande på stranden.
"Men Chaz... Vem är det som är badkruka nu ?" sa jag.
Em och Caitlin skrattade.
Chaz skrattade och sprang sedan ner i vattnet och puttade oss alla tre så vi rumlade.
När vi kom upp igen stod Chaz fortfarande och skratta åt oss.
"Du ska så få igen Chaz" sa Em.
"Kanske, kanske inte" sa Chaz och skvätte mer vatten på henne.
Em skvätte tillbaka och sedan var "svättkriget" igång. Alla sprang runt som små barn och skvätte vatten på varann eller puttade dom så att dom ramla.
Efter en lång stund gick vi pp till våra handdukar igen och la oss och sola.
Vi små skrattade fortfarande lite.
Vi låg och sola en lång stund till allt vatten hade torkat.
"Ska vi typ gå hem eller nåt ?" frågade Caitlin.
"Ja, jag börjar bli hungrig igen" sa Chaz.
"Det är helt okej för mig" sa jag.
"Då går vi hem" sa Justin och vi ställde oss upp. Jag tog på mina shorts och mitt linne och vek sedan ihop handduken.
När alla var klara började vi gå hem.
Justin tog min hand och log.
"Hade du kul idag ?" frågade han.
"Ja, såklart jag hade" sa jag och log "och jag ska ha hämnd för först puttade mig och sedan svätte 5 liter vatten på mig när jag fortfarande satt ner" tillade jag.
Justin skratta.
"Ne, Chloé. Du kommer inte få ett tillfälla att hämnas" sa han.
"Ska vi slå vad ?" sa jag och skratta.
"Självklart" sa Justin.
När vi kom hem gick jag upp och bytte om. Sedan gick jag ner igen.
"Vi tänkte gå till Justin om det är okej" sa Em.
"Ja, såklart" sa jag och vi gick till Justins hus och öppnade dörren.
Ryan, Chaz och Justin satt i en soffa i vardagsrummet. Caitlin hade inte kommit än.
"Jag trodde ni var hungriga ?" sa Em och skratta. "Men varför inte sitta vid tv:n då"
Vi gick och satte oss. Jag satte mig bredvid Justin.
"Jag kommer hämnas" viskade jag.
"Oh nej, va rädd jag blir" sa Justin retsamt och skrattade.
"Du kommer inte skratta sen" sa jag. "Men.. jag måste bara komma på va jag ska göra tillade jag och skratta.
Caitlin kom in genom dörren och satte sig i soffan bredvid Em.
Vi satt pch pratade då ringde min mobil.
Jag svarade.
"Ja, hej Chloé. Det är Dr. Brown."
"Ja" sa jag och reste mig ur soffan och gick ut ur vardagsrummet.
"Dina föräldrar opererades tidigare idag" sa Dr. Brown.
"Jaha.. Hur gick det ?" fråhade jag.
"Din mammas tillstånd är stabillt, men din pappas tillstånd är oroväckande" sa han.
"Okej, vad menar du med det ?" frågade jag.
"Framför allt att några av hans inre organ är svåra att fixa, men han fick en stor inre blödning under operationen, han ligger fortfarande nedsövd. Men om han inte vaknar förrän om 1 timme, så kan jag säga till dig att han kommer ligga i koma" sa han.
"Okej. Kan jag komma ?" frågade jag.
"Självklart" sa han.
"Okej, bra. Hejdå" sa jag och la på.
Jag gick sedan in i vardagsrummet igen.
"Jag åker till sjukhuset" sa jag snabbt och började gå ut ur rummet.
"Vänta, jag följer med" sa Justin och gick snabbt ikapp mig.
"Vad har hänt ?" frågade han.
Jag kollade bara på honom och bet mig hårt i läppen hör att inte gråta.
Justin smekte min kind.
"Chloé, du får gråta, håll inte inne det" sa han och log mot mig.
Jag log svagt mot honom, sedan kramade jag honom och tårarna började rinna ner för kinderna.

snabbt

Hejj, jag har snart skrivit klart, ett kapitel,
ni får det när jag kommer hem, okejj ? :)

puss

You have changed my life forever - kapitel 36

Vi gick alla ner och satte oss i köket, jag plockade fram saker och vi började äta.
"Asså, jag kan typ fortfarande inte fatta att du är här" sa jag till Justin och skratta.
Justin skrattade bara och kysste mig.




När vi suttit i köket ett tag hörde jag hur min mobil ringde på övervåningen.
"Jag kommer snart" sa jag snabbt och sprang upp på mig rum.
Jag kollade på mobil. Det var ett nummer som jag verkligen inte kände igen.
"Hej" sa jag.
Jag hörde en mans röst i min mobil.
Han presenterade sig som Clark Smith och ha sa att han hade skivbolaget Sunset records (Nej, jag vet inte om det finns eller inte, jag bara tog nåt ;)).
"Så..." sa  Clark. "Vi här på Sunset records har lyssnat på dina duetter med M.J.W.T, och även kolla på några klipp när du sjunger overboard med Justin Bieber och vi tycker du är grym"
"Okej, tack" sa jag.
"Så vi undrar om du kan åka till vår studio, så kan vi kasnke skriva ett kontrakt med dig. Låter det bra ?" frågade han.
"Det låter skit bra" skrek jag nästan.
"Okej, men va bra." sa han och skratta. Sedan sa han adress coh telefon nummer. Det som var bra var att studion inte låg så långt bort. Den låg inn i centrum.
När jag lagt på sprang jag ner igen med ett stort leende på läpparna.
alla kollade på mig
"Vem var det ? Vad har hänt ?" frågade Em.
"Asså, ni kommer inte fatta. En man, Clark Smith ringde från Sunset records och ville skriva kontrakt med mig" skrek jag.
"Åh, jag har hört att dom är ganska stora, Sunset records, dom gör väldigt mycket bra saker till stora kändisar" sa Chaz.
Justin kom fram till mig.
"Grattis älskling" sa han och kysste mig. Jag slog armarna om honom och kramade honom.
Vi satt sedan och prata hur känge som helst om samma samtalämne, och gissa vad det var ?
Att jag skulle få ett skivkontrakt.
Sedan efter ett tag gick vi in till vardags rummet och satte på en film.
Det blev "the life before her eyes".
När filmen var slut kollade jag på dom andra.
"Okej, vad ska vi göra nu då ?" frågade jag.
"Jag tycker vi ska gå till stranden, klockan är ju lixom bara lite över 1, och jag måste hinna sola lite" sa Em och skratta.
"Men det låter som en bra ige" sa Caitlin och skrattade hon med.
"Ja, helt klart" sa jag.
Sedan kollade vi på killarna.
"Vad tycker ni då ?" frågade jag.
"Ja, men det kan vi ju göra" sa Chaz och Justin och Ryan nickade.
"Okej, men ska vi ses här om en stund igen ?" fråga Caitlin.
"Självklart" sa jag. Caitlin, Ryan, Chaz och Justin gick för att hämta badkläder.
Jag och Em sprang upp till mitt rum.
Jag tog på mig min svarta bikini med blommor på, sedan tog jag på mig ett par short och ett linne över och tog mina pilot-solglasögon.
Em var redan klar.
Vi tog två handdukar och gick sedan ner och väntade på dom andra.
När alla hade kommit efter ett tag gick vi till stranden.
När vi kom dit la vi ner våra handdukar på sanden. Jag tog av mig shortsen och linnet och la mig ner. Caitlin och Em låg bredvid mig. Justin, Chaz och Ryan låg bredvid Caitlin några cm bort.
Efter ett tag ställde sig Chaz vid våra fötter.
"Hur kan ni sola så länge ?" sa han och skrattade.
"Vadå, vi har ju inte solat länge alls" sa jag och satte mig upp.
"Jo. Men vi drar och badar. Ska ni med eller är ni små badkrukor ?" skrattade Chaz.
"Vi är inga badkrukor" sa Em och ställde sig upp.
Jag tog av mig mina solglasögon och la dom på min handuk. Jag ställde mig upp och Caitlin gjorde detsamma.
Sedan gick vi alla ner till vattnet.

You have changed my life forever - kapitel 35

"Kanske inte, men du har spelat in två duetter med ett band som har blivit mycket mer känd på senaste tiden och du har sjungt med Justin Bieber" sa hon.
"Okej då" sa jag och skratta.
När vi var helt slut gick vi hem. Vi satt upp på mitt rum och pratade ända tills vi båda somna.





Nästa morgon blev jag väckt av min faster.
"Chloé, du har besökare" sa hon.
"Okej." sa jag och blundade igen.
"Du kasnke ska gå ner till dom" sa min faster.
"Hm.. ne.. inte nu.. Jag är för trött" sa jag och drog täcket över huvudet.
"Säker på det ?" frågade hon.
"Mhm.." sa jag och tittade upp från täcket.
"Så ska jag bara be dom gå då eller ?"
"Jag vet inte" sa jag och försökte somna om.
Min faster gick igen. Äntligen, tänkte jag.
Men då hörde jag någon gå i trappan, eller det lät som fler.
Men jag brydde mig inte. Jag var så trött. Någon puttade lite på mig för att jag skulle vakna.
Men jag struntade i att öppna ögonen. Det var väll ändå bara min faster som skulle försöka få mig att gå ner.
Men när jag kände att någon kysste kollade jag.
Det var Justin som satt och kollade på mig med ett stort, sött leende.
När jag såg honom var jag inte länge trött jag satte mig upp i sängen och kramade Justin.
"Hej" sa jag glatt.
"Hej på dig" sa han "Ville du inte träffa mig och dom andra eller ?" tillade han och skratta.
"Jo, men jag visste la inte att det var ni. Du är la på turné ?" sa jag.
"Ja, men jag har paus i tre dagar, sen ska jag ha en konsert inte så långt här ifrån" sa han.
"Va bra" sa jag och kysste han.
Jag reste mig upp ur sängen och gick bort till Caitlin, Ryan och Chaz som stod i dörröppningen och kramade dom.
"Hej" sa Caitlin glatt.
"Ehm.. hej.. men du ? Vem är den andra tjejen ?" sa Chaz och pekade på Em som fortfarande sov.
"Det är Emmy, min kompis från New York" sa jag.
"Aha" sa Chaz.
Jag vände mig mot Justin. "Ehm.. så ja, jag gissar att hon nog vaknar snart, bara så du vet Justin. Hon älskar dig."
"Okej, så du menar att jag ska springa och låsa in mig på toan då ?" sa Justin och skratta.
"Ne.. Men du kan få väldigt många kramar" sa jag och skratta.
"jaja, men det överlever jag nog" sa Justin och gav mig en kram.
Sedan hörde man någon skrika och alla vände sig och kolla på Em.
Jag släppte Justin, men han höll kvar en av hand armar runt min midja.
"Go morgon" sa jag och log.
"Go morgon" sa dom andra fyra i kör.
"G..go morgon.." sa Em och stirrade på Justin.
"Em, ta det lugnt. Justin är en vanligt människa precis som vi" sa jag och skratta lite.
"Men... Det ör Justin Bieber" sa Em.
"Jag är inte farlig på nåt sätt, ska du veta" sa Justin och skrattade och log sedan mot Em.
Justin släppte sedan mig och gick fram till Em och gav henne en kram.
Sedan ställde han sig bredvid mig igen.
Efter ett tag hade Em lugnat sig och börja prata med dom andra.
"Ska vi gå ner och äta frukost ?" frågade jag efter ett tag.
"Jaa" sa Em "Jag är sjukt hungrig"
"Okej, då äter vi" sa jag.
Vi gick alla ner och satte oss i köket, jag plockade fram saker och vi började äta.
"Asså, jag kan typ fortfarande inte fatta att du är här" sa jag till Justin och skratta.
Justin skrattade bara och kysste mig.

nytt kapitel ?

Hejjhejj...

jag tänkte bara säga att jag inte är säker på om ni får ett nytt kapitel imon, elr ja, idag ;)
För jag åker hem imon, men vet inte när.
Men jag ska försöka att skriva ett.
Så kolla in på bloggen lite senare så är det ett nytt kapitel ;)

puss och go natt :)

You have changed my life forever - kapitel 34

"Mh..." sa jag tyst "Men du måste inte"
"Men såklart jag kommer" sa hon. "Jag kommer så fort jag kan. Jag smsar tiden jag kommer"
Vi sa hejdå efter en stund och jag bestämmde mig för att gå ner att sätta på en film.




Vid ungefär lunch tid åkte jag till flygplatsen för att möta Em.
När jag kom till flygplatsen kollade jag på en tv för att se när Ems plan skulle land.
Det var försenat så det skulle inte lända förrän om en halv timme.
Jag satte mig på en bänk och skickade ett sanbbt sms till Justin där det stod att jag saknade honom.
Jag fick snabbt tillbaka ett svar där det stod att han saknade mig med.
Efter att jag suttit och spelat spel och varit inne på twitter i ungefär en halv timme reste jag mig upp så jag kasnke kunde se Em. Men jag såg inte henne någonstans.
Men det stod på tv att det landat så jag valde att ringa henne.
Hon svarade efter en stund.
"Hej Em. Var är du ?" sa jag.
"Åh.. Hej Chloé. Jag väntar på min väska." sa Em.
"Aha, okej. Men då ses vi snart" sa jag.
Vi la på och efter bara några minuter kunde jag se Em.
Jag sprang fram till henne och kramade henne, hon kramade tillbaka.
"Hej. Gu, vad jag har saknat dig" sa jag.
"Hej. Samma här !" sa Em "Hur är det ?"
"Jag vet inte. Jag klarade knappt av att gå upp ur sängen imorse, för det känns som hela världen har gått under eller nåt" sa jag och jag kände hur gråten i halsen.
Em kramade mig igen.
"Det kommer bli bra. Annars kommer jag fixa så att pappa stämmer sönder hela sjukhuset" sa Em.
Jag skrattade lite. Ems pappa var en av New York bästa advokater.
"Ne, men ska vi åka hem ?" frågade jag.
"Ja, såklart. Jag måste ju se er hus typ" sa Em och skrattade.
När vi kom hem lämnade vi hennes väska på mitt rum.
Så gick vi ner och satte oss i en av sofforna i vardagsrummet.
"Synd att jag inte får träffa din pojkvän" sa Em och skrattade.
"Ja, det är det ju. Gissar att det finns en viss andledning till varför du vill träffa honom ?" sa jag och skratta.
"Hm.. kanske, kanske inte" sa Em.
"Men vem vet.. Jag höll inte koll på om Justin hade några pauser i turnén, men det kanske han har." sa jag.
"Åh, fatta va bra det skulle va !" nästan skrek Em och jag började skratta igen.
Efter ett tag satte vi på en film, Dear John. Unge fär i mitten av filmen kom Zoey och min faster hem.
Men vi brydde oss inte så mycker för vi var helt inne i filmen.
"Kan vi inte ta en liten shopping tur ?" frågade Em.
"Såklart vi kan, det finns ett köpcenter inte så långt bort" sa jag.
"Det blir toppen" sa Em. Jag höll faktiskt med, att shoppa kanske skulle få mig att glömma lite.
När vi kom till köpcentert var vi inne i hur många butiker.
Efter en stund satte vi oss på ett café. Tre tjejer kom fram till mig.
"Ursäkta.. är du Chloé Moore ?" sa den ena lite blygt.
"Ah, det är jag" sa jag och log.
"Kan vi få din autograf och ta foto med dig ?" sa en annan av tjejerna.
"Självklart" sa jag.
Efter ett tag hade dom gått då satt Em och log mot mig.
"Juste, jag har inte tänk på att du är känd" sa hon.
"Ne.. Så känd är jag inte" sa jag och skratta.
"Kanske inte, men du har spelat in två duetter med ett band som har blivit mycket mer känd på senaste tiden och du har sjungt med Justin Bieber" sa hon.
"Okej då" sa jag och skratta.
När vi var helt slut gick vi hem. Vi satt upp på mitt rum och pratade ända tills vi båda somna.



Vad tycker ni ? Det blir kort nu, men ni får mycket bättre uppdatering när jag kommer hem.

kram :)

glöm inte att sprida vidare bloggen :)

You have changed my life forever - kapitel 33

När min faster kom gick jag upp på mitt rum. Jag satte mig i sängen med min dator och loggade in på twitter.
Min mobil vibrerade och jag läste smset från Justin. Det stod:
"Hej Shawty. Saknar dig. Jag ringer så fort konserten är över <3"
Jag log för mig själv. Jag satte ner datorn på golvet och la mig ner i sängen och kollade upp i taket.




Efter något som känt som en evighet ringde min mobil.
Jag snabbt upp mobilen och svara.
"Hej"
"Hej shawty" hörde jag Justin säga.
"Hur gick konserten ?" frågade jag.
"Det gick väll bra, med det blev ingen overboard och det var otroligt ensamt utan dig" sa Justin.
"Aw... Jag skulle gärna ha dig här Justin" sa jag.
"Jag önskar jag kunde vara där hos dig" sa Justin. "Men hur var det med din familj ?"
"Zoey mår bra, men inte mamma och pappa mår inte bra, det var tydligen väldigt allvarligt. Båda hade typ skador på dom några av dom inre organen."
"Okej, men hur går det för dom på sjukhuset, har du hört nåt ?" sa Justin.
"Jag vet inte, men dom ska opereras" sa jag.
"Okej, men jag hoppas verkligen att allt blir bra" sa han.
Sedan pratade vi en stund. Vi pratade om allt möjligt
När det gått en långt stund sa jag.
"Ne, men jag tror jag måste sova nu, det har hänt mycket idag"
"Jag förstår dig. Men dröm sött älskling"
"Saknar dig. Go natt" sa jag.
"Saknar dig med. Go natt" sa Justin och sedan la vi på.
Jag bytte snabbt om till pyjamas och borstade tänderna och tvättade bort mitt smink sedan la jag mig i min säng och somnade efter bara några minuter.

När jag vaknade nästa morgon orkade jag inte gå upp.
Jag hade drömt om mamma och pappa och deras flygolycka.
Jag kunde känna på mina kinder att jag gråtit under natten.
Jag torkade av mina fuktiga kinder på mitt täcke och drog sedan upp det till näsan så bara halv mitt huvud syntes.
Min faster kom in i rummet och satte sig på kanten av min säng.
"Go morgon. Hur mår du ?" sa hon tyst.
Jag svarade inte jag bara kolla på henne med rödgråtna ögon och skakade på huvudet.
"Okej" sa min faster och nickade. "Det finns frukost där nere. Jag följer med Zoey till parken"
Jag nickade och min faster gick ut ur rummet.
Jag kollade upp i taket. Jag ville bara sjunka ner i sängen, dra täcket över huvudet och försvinna.
Efter en lång stund tog jag mig upp ur sängen och gick ner för att äta frukost.
Jag satt där inte länge innan jag gick upp på mitt rum och satte mig i sängen igen.
Jag satte på min mobil och ringde Em.
"Hej Chloé !" sa Em glatt.
"Hej" sa jag.
"Oj, du låter deppig. Nåt som hänt ?" frågade Em oroligt.
Jag berättade om vad som hade hänt, Em satte och lyssnade tyst.
"Usch. Va hemskt" sa hon tillslut "Jag hoppas verkligen att allt blir okej"
"Ja, det hoppas jag med" sa jag.
"Vill du att jag ska komma ?" frågade hon.
Jag nickade, men jag visste självklart att hon inte kunde se det.
"Mh..." sa jag tyst "Men du måste inte"
"Men såklart jag kommer" sa hon. "Jag kommer så fort jag kan. Jag smsar tiden jag kommer"
Vi sa hejdå efter en stund och jag bestämmde mig för att gå ner att sätta på en film.



Alla kapitel ni kommer få idag tills på fredag kommer vara korta och antagligen utan bilder.
Men jag är hos släktingar så jag hoppas ni förstår :)

uppdatering

Hejhej.

Jag ska åka till öland i dag,
så uppdateringen bli lite dålig idag.
Men kommer sitta och skriva kapitel i bilen på datorn,
kommer inte ha nåt internet förrän jag kommer fram.
Men jag hoppas det går bra.

Så har jag även fått kommentarer där några frågar var jag hittar mina bilder
Jag hittar alla här, WeHeartIt

You have changed my life forever - kapitel 32

"Två våningar upp" sa damen i receptionen och jag började springa. Jag tog trapporna upp till andra våningen.
När jag sprang upp dit sprang jag genom den första korridoren och kollade in i varenda rum för att hitta min familj. Jag stannade vid rum 42 och kollade in. Där låg tre personer jag kände igen.




Jag såg Zoey ligga i en säng, elr hon satt mer upp än låg ner. Hon såg ut att må bra, för hon satt och rita.
Jag gick fram till henne.
"Hej Zoey" sa jag med tårar i ögonen.
"Chloé" sa hon och ställde sig upp i sängen. Jag kramade henne länge.
"Hur mår du ?" frågade jag.
"Bra" sa hon och log. Hon var hur pigg som helst. Det verkar inte som hon fick några allvarliga skador precis.
"Ursäkta, vem är du ?" sa en röst bakom mig.
Jag vände mig om med Zoey fortfarande i min famn.
"Jag är Chloé Moore" sa jag.
"Vad gör du här ?" frågade doktorn.
"Ehm.. Jag besöker min familj, för dom har tydligen varit med om en flygplan krasch" sa jag, räckte det inte med att jag sa mitt namn och så kunde han lista ut att jag tillhörde familjen.
"Jaja, okej. Dina föräldrar har fått allvarliga skador" sa han.
Jag kollade på min föräldrar som låg i två sängar med massa slangar i ansiktet och maskiner runt sig.
"Ah, jag har märkt det" sa jag. "Var är det allvarliga skador då ?"
"Din pappa har fick en kraftig inre blödning som skadat några av dom viktiga organen" sa han.
"Din mamma fick ett kraftig slag mot huvudet, hon har ett fler tal krossade revben, en av hennes lungor sprck eller hur jag ska berätta det för dig. Men även ett få tal av hennes inre organ är skadade" tillade han.
"Okej. Men kommer dom klara sig då ?" frågade jag "Och har nåt hänt med Zoey ?"
"Det kan jag inte svara på än, båda kommer opereras, det kan bli flera gånger, men vi gör vårt bästa" sa han "och din syster klarade sig undan med några skrapsår." Han gick bort till min pappa och kollade maskinerna sedan gjorde han samma sak hos mamma. Sedan kollade han på mig.
"Du borde åka hem, din syster får gärna följa med. Så fortsätter vi hjälpa dina föräldrar."
"Vadå, så du vill bara att vi ska åka hem som om inget hänt ?" frågade jag.
"Nej, såklart jag inte vill. Men så ni inte är här och stör om nåt händer. Vi ringer om vi måste berätta nåt för er" sa han. "Men ring någon släkting som kan komma hem till er" sedan gick han bara.
"Kom Zoey, vi åker hem som doktorn sa" jag satte ner Zoey på golvet och tog hennes hand. Sedan gick vi ut ur sjukhuset. Jag ringde min faster och frågade om hon kunde komma och det kunde hon.
När vi kom hem satte jag på en film åt Zoey och jag gick ut till hallen och öppnade dörren, av någon andledning hade hon som kört hit mig lämnat min väska med alla kläder utanför huset. Kanske lite udda ?
Men jag tog in väskan och gick sedan in till köket och gjorde två mackor till mig och en macka till Zoey och gick sedan in i vardags rummet och satte mig bredvid Zoey i soffan.
När min faster kom gick jag upp på mitt rum. Jag satte mig i sängen med min dator och loggade in på twitter.
Min mobil vibrerade och jag läste smset från Justin. Det stod:
"Hej Shawty. Saknar dig. Jag ringer så fort konserten är över <3"
Jag log för mig själv. Jag satte ner datorn på golvet och la mig ner i sängen och kollade upp i taket.

You have changed my life forever - kapitel 31

Tiden gick medans jag satt där i parken. Jag fick flera sms från Justin där han undrade var jag var. Jag svarade inte. Jag kollade klockan, konserten skulle snart börja. Så jag kunde väll lika väll börja gå till arenan, så kommer jag dit när Justin är ute på scen, så kan han inte prata med mig.



När jag kom till arenan gick jag backstage och träffade Caitlin, Chaz, Ryan och M.J.W.T där.
"Hej, vart har du varit ? Justin letade ju efter dig !" sa Caitlin och kramade mig.
"Hej, jag vet. Jag satt i parken. Men Justin såg mig inte även om han gick förbi där två gånger" sa jag.
"Ne, ofta ?" sa Caitlin och skratta.
"Det är sant. Men måste byta kläder om jag snart ska upp på scen" sa jag och gick för att byta kläder.
När jag kom tillbaka skulle jag gå upp på scen.
När jag kom in på scen kollade Justin på mig, och log tveksamt. Jag log inte tillbaka.
Jag gick fram till honom och började sjunga.
Efter låten gick jag av scen, men jag gick inte till bussen som jag planerat från början.
Jag kunde inte vara sur på Justin, han hade ju faktiskt inte gjort nåt.
Så jag gick och bytte kläder igen och satte mig och vänta.
När M.J.W.T. också hade sjungit tog jag på mig mina egna kläder.
Sedan gick jag fram till Justin.
"Förlåt" sa jag och försökte le mot honom.
"Varför säger du förlåt ?" sa han och log.
"För att jag blev sur även om du inte gjort nåt" sa jag och kollade ner i golvet.
"Nej, det gör inget. Det skulle jag också blivit. Det var jag som inte sa vem jag skulle träffa" sa han och smekte min kind.
"Okej, men jag förlåter dig för allt" sa jag och log mot honom.
"Samma här, Shawty" sa Justin och luta sig fram och kysste mig.
Lite senare låg vi alla våra sängar och pratade.
Då ringde min mobil. Det var min faster.
"Hej" sa jag.
"Hej Chloé, var är du ? är du inte hemma ? Ingen svarar på hem telefonen ?" sa hon, hon lät väldigt upprörd eller chokcad.
"Ne, jag är med min pojkvän på sommarturné" sa jag "Men vad har hänt ? Du låter helt chockad"
"Planet din familj åkte hem med idag kraschade precis innan det skulle landa. Jag vet inte riktigt vad som hända, antigen la motorerna av eller så funkade inte hjulen" sa hon, nu hörde jag hur hon grät. Jag var för chockad för att kunna göra det.
"Men va ? Var.. var är dom då ?" sa jag.
"Dom är på ett sjukhus i Atlanta. Du vet det som ligger nere i centrum ?"
"Ja, jag vet vilket det är" sa jag.
"Okej, jag vet inte. Men du kasnke ska komma hem. Nästan alla av dom som var på planet fick ganska allvarliga skador" sa hon.
"Ja, okej.. ehm.. Jag kommer hem direkt" sa jag och la på. Jag kände att jag snart skulle börjat gråta.
Alla kollade på mig.
"Vem var det ? Vad har hänt ?" frågade Chaz.
Tårarna började rinna ner längst kinderna.
"Min familjs plan kraschade..." sa jag och kollade ner i golvet. Justin kom och satte sig bredvid mig och höll om mig.
"Jag måste hem" sa jag "Dom har allvarliga skador"
"Okej, jag kör dig hem" sa Justin och kysste mig på kinden.
"Nej, du måste fortsätta på din turné" sa jag och kollade på Justin.
"Nej, jag följer med dig, Chloé"
"Nej Justin, det gör du inte. Det kommer bli bra jag lovar. Jag ringer dig" sa jag.
Jag tog mina kläder och byte snabbt kläder. Sedan tog jag min väska och gick ut från bussen.
Justin fixade så att nån kunde köra hem mig.
Efter som det var en bit att köra så somnade jag i bilen och vaknade inte för kvinnan som kört mig väckte mig.
Så stod vi utanför sjukhuset.
Jag gick ur bilen och började springa. När jag kom till receptionen inne på sjukhuset sa jag snabbt:
"Var ligger familjen Moore, dom var med på planet från England som kraschade".
"Två våningar upp" sa damen i receptionen och jag började springa. Jag tog trapporna upp till andra våningen.
När jag sprang upp dit sprang jag genom den första korridoren och kollade in i varenda rum för att hitta min familj. Jag stannade vid rum 42 och kollade in. Där låg tre personer jag kände igen.

You have changed my life forever - kapitel 30

"Till hans konsert ?" sa Chaz.
Jag kollade på Chaz och skrattade.
"Nehe, tror du verkligen det ?"
Caitlin och Ryan skrattade oxå och sedan började även Chaz att skratta.
"Vad skrattar ni åt då ?" sa en röst, från någon som just måste ha kommit in i bussen.




Vi vände oss alla om, när vi såg vem det var slutade vi skratta.
Vi stod där och kollade på Justin.
"Ne men, vi funderade på när du skulle komma tillbaka eftersom vi inte visste när du myst klart med Selena Gomez" sa jag.
Caitlin la armen om mig och halvkramade mig.
"Va ?" sa Justin förvånat.
"Ja, du har ju tillbringat din dag med Selena Gomez" sa jag.
Justin kollade runt lite. Han kanske letade efter en flykt väg, så fall hade han en bakom sig eller så skulle jag kunna offra mig att kasta ut honom genom ett av fönstrena på bussen.
"Men.. men hur vet du det ?" frågade han tveksamt.
"Hm.. gissa" sa jag.
"Jag vet inte, såg du oss ?"
"Ja, på tv !" sa jag.
"Jaha" sa han och kollade när i golvet sedan kollade han upp igen "Förlåt"
"Jasså, förlåt ? Varför sa du inte att du skulle träffa henne ?"
"Jag vet inte"
"Men vad tror du att jag skulle göra, jag är inte din mamma, jag skulle inte säga till dig att du inte fick träffa henne.
"Ne, det trodde jag inte du skulle göra"
"Nehe, men det verkar som det. Jag har trott att du har varit och pratat med någon viktigt person. Men nej, du sitter på en restaurang med Selena Gomez medans jag får ta skit från dina fans"
"Va ?" Justin såg helt fövånan ut.
"Hejdå Justin, vi ses på scenen" sa jag och tog mig förbi honom och gick ut från bussen. Jag började gå längs vägen. Efter ett tag kom jag till en liten park där la jag mig i gräset och kollade upp mot den blåa himmlen.
Jag orkade inte göra nåt. Jag bara låg där och jag hoppades att Justin inte kom efter. Men efter ett tag hörde jag hans röst ropa mig namn. Jag vände mig så jag låg på mage. Jag satte huvudet i mina händer och kollade runt.
Jag såg Justin gå snabbt längs vägen lite längre bort, men han kollade inte hit. Han gick förbi. Jag satte mig upp och kollade runt i parken, några små barn sprang runt sin mamma och jagade varann. Lite länge bort satt ett par och kysstet. Jag satt en lång stund och bara kollade runt i parken. Jag önska faktiskt att Em eller Caitlin var här nu, så att han hade någon att prata med, för det började bli lite tråkigt att sitta där nu. Men jag ville inte gå tillbaka. Jag ville inte träffa Justin och höra alla hans ursäkter.
Efter ett tag hörde jag Justin ropa mitt namn igen, det verkar som om han var på väg tillbaka. Tydligen hade han redan gett upp. Jag la mer ner igen för att han inte skulle se mig denna gången heller, och det gjorde han inte heller. han kollade inte ens hit nu heller. Som om det var helt solklart att jag inte skulle vara inne i parken.
Jag längtar verkligen inte till konserten. Att behöva stå där och kolla Justin i ögonen. Jag lovar så fort jag har gjort det jag ska göra så ska jag gå tillbaka till bussarna.
Tiden gick medans jag satt där i parken. Jag fick flera sms från Justin där han undrade var jag var. Jag svarade inte. Jag kollade klockan, konserten skulle snart börja. Så jag kunde väll lika väll börja gå till arenan, så kommer jag dit när Justin är ute på scen, så kan han inte prata med mig.

You have changed my life forever - kapitel 29

En annan tjej frågade:
"Varför är du med på turnén ?"
"Jadu, det märker du kanske lite senare" sa jag. När soundchecket var över gick vi av scen och vi fick gå och byta kläder till dom vi skulle ha under konserten.
Efter ett tag skulle konserten börja, jag fick en snabb kyss innan Justin skulle börja.



Dagen efter konserten satte vi oss på bussen igen och åkte vidare till nästa stad.
Där skulle Justin bara ha en konsert.
När vi kom fram gic vi alla ut från bussarna.
"Ja, men vad ska vi göra idag, innan vi ska till arenan ?" frågade jag.
"Ja, måste i väg och göra lite grejor" sa Justin, jag nickade och han gick in i en bil som åkte bland bussarna och den åkte i väg.
"Okej, men vad ska vi göra då ?" frågade jag och kollade på Caitlin, Ryan och Chaz.
"Jag har ingen aning" sa Ryan och kollade runt.
"Men vi kan väll gå runt och kolla lite, så kan vi se vad det finns att göra" sa Caitlin.
Jag, Ryan och Chaz nickade och vi började gå längs den stora gatan.
Vi satte oss tillslut på ett café för vi var för trötta för att gå mer.
Två tjejer kom fram till oss.
"Åh, hej, är inte du Justin Biebers flickvän, Chloé Moore ?" sa den ena tjejen och log väldigt stort mot mig.
"Hej. Jo, det är jag." sa jag och försökte le tillbaka, men det var nåt med hennes leende som gjorde så att jag inte riktigt kunde le tillbaka.
"Ni är ju verkligen så söta ihop" sa den andra tjejen överdrivet, jag hörde ironin i rösten.
"Nemen, va gulligt av er" sa jag, men självklart menade jag det inte eftersom dom inte menade vad dom sa.
Dom skrattade lite.
"Asså, säg bara vad ni vill säga än att stå här och säga falska saker" sa jag och log.
Båda tjejerna blev väldigt förvånade och fick inte fram ett ord.
"Nemen va bra då, då kan ni ju gå, så kan jag och mina kompisar få vara ifred" sa jag.
Dom mutrade lite för sig själva och vände sig om och gick. Men innan dom gick ut så vände sig den ena om och sa:
"Jag hoppas verkligen Justin dumpar dig. Jag förtjänar honom så mycker mer än dig" sedan försvann dom ut från caféet. Vi började skratta.
"Vad var deras problem då ?" skrattade Chaz.
"Jag har ingen aning, men dom var verkligen inte ett fan av mig" skrattade jag.
Efter ungefär en timme var vi tillbaka vi bussarna utanför arenan. Caitlin, Chaz och Ryan satt utanför och solade. Jag satt inne och kollade lite på tv. Det var nöjesnytt. Jag kan inte säga nåt annat än att median får ut nya saker på tv:n och i tidningen väldigt snabbt.
Dom pratade lite om KimKardashian och några andra. Sedan började dom prata om Justin. Jag skruvade upp volumen och öppnade fönstret.
"Hallå, det är nåt om Justin på tv, om ni vill se asså ?" sa jag till dom andra som satt utanför. Dom sprang in.
Dom berättade om att Justin tillbringat dagen med Selena Gomez, dom sågs lämna en restaurang efter lunch, hand i hand. När dom slutat prata om Justin stängde jag av tv:n. Dom andra kollade på mig.
"Det är säkert inget" sa Ryan och log mot mig.
"Ne, du kan vara lugn" sa Chaz.
"Men han kunde ju i alla fall ha varit ärligt och sagt att han skulle träffa Selena Gomez och äta på restaurang med henne" sa jag och kollade ner i marken. Jag la mig ner i soffan och la en kudde over mitt ansikte.
"Jag skulle ju liksom inte förbjudit honom att träffa henne om han sagt det ? Elr vad tror han ?!" sa jag.
"Men han förklarar säket när han kommer tillbaka" sa Caitlin och försökte lugna ner mig.
"Javisst, eller så rymmer han med Selena så slipper han mig !" sa jag högt.
"Men han skulle aldrig göra nåt elak mot dig, Chloé" sa Chaz.
"Vem vet.. Men visst, låt honom fångas på bild med hur många andra tjejer som helst, vem bryr sig ?!" sa jag.
"Du ?" sa Caitlin försiktigt som om hon inte riktigt var säkert på vad hon sa.
Jag satte mig upp och tog bort kudden från ansiktet.
"Ja, såklart jag bryr mig. Han är ju min pojkvän !"
"Ja, men han förklarar säkert när han kommer tillbaka" sa Ryan.
"Ja, men vem vet när han kommer tillbaka" sa jag.
"Till hans konsert ?" sa Chaz.
Jag kollade på Chaz och skrattade.
"Nehe, tror du verkligen det ?"
Caitlin och Ryan skrattade oxå och sedan började även Chaz att skratta.
"Vad skrattar ni åt då ?" sa en röst, från någon som just måste ha kommit in i bussen.


Vad tyckte ni om kapitlet ? :)

Sprid gärna vidare bloggen :)

kram

You have changed my life forever - kapitel 28

"Okej, jag tänkte på dig" sa jag och log och kysste honom.
"Tänka sig att jag visst det" sa Justin och skratta.
Vi la oss ner i min säng och somnade tillslut.



När jag vaknade näste morgon låg Justin fortfarnade i min säng, han kollade på mig med ett stort leende på läpparna.
"Hej" sa jag trött.
"Hej på dig" sa Justin glatt.
"Va du va pigg då" sa jag och skrattade.
"Självklart, och det är du oxå om en stund, för vi ska på picknick" sa Justin och log stolt.
"Nej, va gulligt" sa jag och skratta. "Kom du på det själv, eller hjälpte Caitlin dig ?"
Justin kollade lite surt på mig men log sedan.
jag skyndade mig att duscha, sedan tog jag på mig kläder, en söt vit klänning med blommor på, ett par svarta skor och en super snygg hatt. Jag sminkade mig och fixade håret innan jag tog en vit väska och min mobil och gick ut ur rummet.
Justin satt i soffan och kollade på tv.
"Ska vi gå ?" frågade jag.
"Självklart" sa Justin och reste sig ur soffan.
Vi gick ut ur hotellrummet och gick in i hissen.
När vi kom ut från hotellet sprang det runt lite paparazzis och tog lite foton på oss.
Men vi brydde oss inte säskillt mycket, för det var itne säskilt mycket att ta foto på.
Efter vi gått ett tag kom vi till en park. Vi satte oss i på gräsmattan, som faktiskt nästan redan var full med andra personer som skulle ha picknick, va gulligt ändå.
Vi satt där en lång stund. Vi bydde oss inte om alla paparazzis som sprang runt och störde alla andra bara för att få ett bra foto på oss.
"Tänkte du inte på att väldigt många skulle se oss elr ?" frågade jag och skratta.
"Ne, faktiskt inte" sa Justin och skratta.
Efter en stund hörde jag skrik komma närmare och närmare. Jag kollade snabbt omkring och såg ett stort gäng tjejer komma mot oss.
"Eh.. Justin, vad ska vi gö, ska vi springa elr vill du skriva autografer ?" frågade jag.
"Chloé, du vet att jag inte vill svika mina fans, så några autografer får det bli, sedan går vi till arenan och har genrep" sa Justin och ställde sig upp. När tjejerna kom fram till Justin backade jag några steg och ställde mig så att jag inte var i vägen.
Men jag blev lite förvånad när några av tjejerna även ville ha min autograf.
När sedan alla tjejer hade gått började vi gå bort mot arenan för den låg väldigt nära parken.
När vi kom dit var redan alla där.
"Hej, var har ni varit ?" frågade Caitlin.
"Hej, men vi var ju på picknick" sa jag.
"Ja, men jag trodde inte ni skulle vara borta så länge" sa hon och skratta.
"Ne, men det tog ett tag för Justin att skriva ett gäng autografer med ett massa tjejer runt sig" sa jag och skrattade.
Justin gick upp på sen och började sjunga. Jag fortsatte at prata med Caitlin.
Det var inte längre så långt kvar innan konserten och vi var tvungna att gå backstage. Efter ett tag skulle Justin ha soundcheck. Han lät några tjejer ställa frågor.
En var:
"Justin, är Chloé Moore din flickvän ?"
Då svarade Justin:
"Ja, det är hon. Hon är faktiskt här. Hon är backstage. Ska jag ta in henne på scen ?" sa Justin och skrattade.
Jag fick gå in på scen och se alla tjejer som kommit.
Jag vinkade lite och ställde mig sedan bredvid Justin.
"Någon som vill fråga Chloé nåt" frågade Justin. "Ja, du" tillade han och pekade på en tjej i publiken.
"Chloé, är du tillsammans med Justin bara för att bli känd"
"Ne, jag träffade Justin, och började gilla honom långt innan jag spelade in duetterna med M.J.W.T." sa jag.
Hon som frågade mig ställde snabbt en fråga till.
"Men hur träffade du M.J.W.T då ?"
Jag kollade på justin och han nickade och log.
"Det är ganska pinsamt, men det är faktiskt väldigt kul, så ni får gärna skratta åt det" sa jag och skratta. "Jag var på bio med Justin, så kom några tjejer och ville ha autografer och ta foton, så då gick jag ut från bio salongen efter som filmen ändå inte skulle starta på ett tag. Så skulle jag gå in på toa för att kolla hur jag såg ut i håret och så. Men så märkte jag att jag gått in på killtoan. Så när jag satt på en bänk utanför kom Matt och satte sig bredvid mig och påminde mig om vad jag just gjort, sedan satt vi där och pratade en stund och jag fick hans nummer. Men då visste jag inte att han hade ett band. Och sedan några dagar senare eller så följde jag med Justin till New York, men så hände det en sak där så jag åkte hem igen och träffade Matt och hans vänner, och det råkade jag sjunga för Matt och Matt gillade det och så var jag tvungen att sjunga för dom andra och ett tag senare så spelade vi inte låtarna." sa jag och skrattade lite. "Så jag gissar att jag hade tur som både träffade Justin och sedan träffade Matt"
En annan tjej frågade:
"Varför är du med på turnén ?"
"Jadu, det märker du kanske lite senare" sa jag. När soundchecket var över gick vi av scen och vi fick gå och byta kläder till dom vi skulle ha under konserten.
Efter ett tag skulle konserten börja, jag fick en snabb kyss innan Justin skulle börja.

Snabbt meddelande

hejsan svejsan alla läsare.

Jag veta att några vill ha mer ?
Men ska vara med en kompis idag,
så jag skriver klart nästa kapitel när jag kommer hem.

Puss

You have changed my life forever - kapitel 27

Oh life saver
My life saver
Life saver
Oh life saver oh whoaa"
Efter ett tag var låten slut alla skrek och jag gick av scenen och Justin fortsatte med sina låtar.
Jag kan inte fatta att jag precis stod där uppe på scen och sjöng, det är något jag aldrig skulle klarat av för några månader sedan. Det är helt sjukt.




Men tillslut var konserten slut. Det var faktiskt tråkigt. Men jag hade haft så sjukt kul.
Men som tur var skulle Justin ha en till konsert i denna stan imon inge, eftersom stan är så stor och eftersom det är dom första konserterna, eller nåt.
Jag längtar redan tills imon då jag får stå på scenen igen.
När Justin gick av scenen sprang jag fram till honom och kramade honom.
"Hej, va bra du va !!" skrek jag.
"Tack" sa Justin och skrattade.

På kväll åt jag, Justin, Caitlin, Ryan och Chaz på en restaurang. Det var nån italiensk.
Det var super trevligt. Vi satt i flera timmar och prata.
"Asså, Chloé, du var så sjukt bra idag" sa Chaz.
"Tack" sa jag.
"Ja, seriöst, du var bättre än både Jessica och Jasmine" sa Caitlin.
"Jag håller med" sa Justin.
"Okej, tack igen. Men när man är så snygg som jag så är det ju inte så konstigt." sa jag seriöst. Dom andra kollade konstigt på mig.
"Asså, jag skojar" skratta jag.
"Jaha" sa Ryan och dom började också att skratta.
Vilka smarta kompisar jag har. Men vad skulle jag gjort utan dom ?
Eftersom vi var så många, eller ja, 5, så bodde vi på ett hotell under natten. Men resten av turnén skulle vi väll få sova i bussarna, inte för det var så mycket fel på dom, dom var stor och väldigt lyxiga för att vara bussar och sängarna va hyfsat stora. Men just i natt så valde vi att sova på hotell.
När vi kom till vårt rum satte vi oss alla ner i sofforna.
"asså, jag är så sjukt trött" sa jag.
"Jag med" sa Caitlin.
"Gå och lägg er då, men vi ska beställa roomservice" sa Chaz och skratta.
"Jasså ? Ah, då går vi ju helt klart inte och lägger oss" sa jag och skratta.
Efter ett tag kom det upp en vagn med det vi beställt, men ingen orkade äta särskillt mycket efter middagen på restaurangen. Så efter en stund låg alla i sina sängar och sov. Men inte jag. Jag satt i sängen och tänkte, inte för jag tänkte på nåt speciellt.
"Varför sover du inte ?" hörde jag en röst säga, det var Justin.
"För jag tänker" sa jag och log.
"Vad tänker du på då ?" sa han och kom och satte sig bredvid mig.
"Inget" sa jag, för jag gjorde ju inte det.
"Jo säg nu" sa Justin och skratta.
"Okej, jag tänkte på dig" sa jag och log och kysste honom.
"Tänka sig att jag visst det" sa Justin och skratta.
Vi la oss ner i min säng och somnade tillslut.

You have changed my life forever - kapitel 26

"Okej då" sa jag.
"Grymt" sa Chaz och skrattade.
"Men jag vet inte vad jag ska göra på scen" sa jag.
"Ne, kanske inte. Men vi har ganska lång tid att öva på det innan konserten, sen kommer det bara bli bättre och bättre för varje gång" sa Justin och log mot mig.
Ska jag verkligen stå på sen framför alla Justins fans ?




Efter ett tag så stannade bussen. Jag kollade ut genom ett fönster. Vi var utanför en stor arena. Det var nog där den fösta konserten skulle vara. Vi gick alla ut från bussen. Jag kollade min omkring, jag såg ett stort gäng tjejer länge bort. Jag hade rätt med min gissning att det var fans för så fort dom såg oss, eller Justin så började dom skrika och börja springa mot oss. Vi stod kvar och när dom kom fram till oss skrev Justin några autografer och tog lite foton innan vi skyndade in i arenan innan nästa gäng med fans kom, för då skulle vi bli fast utanför arenan hela dagen. När vi gick in i själv arenan där scenen skulle byggas upp kollade jag mig om kring, den var sjukt stor, och om några timmar ska jag stå på den. Jag kan inte fatta det.
När scenen var upp byggd och jag hade övat på overboard några gånger, var det dags för lite övning på scen. Okej, undra hur detta skulle gå, för mig då.
Men efter ett par gången på scenen med Justin blev det bra. Jag gick av scenen och satte mig med dom andra och lät Justin öva på resten av konserten.
Dagen gick hur fort som helst. Jag satt och pratade med Caitlin, Ryan och Chaz eller med Matt, Jay, Will och Tyler. Men då och då gick jag upp på scen för att sjunga.
Jag hade verkligen börjat få till det nu. Det lät bra, mycket bättre än vad jag trodde att det skulle.
När det var två timmar kvar till konserten gick vi backstage, bytte kläder och fixade oss.
Jag var super nervös, även om jag inte skulle sjunga förrän i mitten av konserten, minst.
Jag vet fortfarande inte när M.J.W.T  ska sjunga, Justin kommer bara säga det någon gång under konserten att vi ska sjunga, eller nåt. Bandet vet mer än jag.
När sedan konserten startade gick Justin in på scen och började sjunga.
Jag hörde hur alla tjejer som var där skrek, dom överröstade näst Justins sång.
Efter några låtar skulle jag in på scen. Jag nästan skakade för att jag var så nervös, men så fort jag såg allt och alla blev jag mycket lugnare och när jag såg Justin le mot mig blev allt mycket bättre.
Alla tjejer skrek fortfarande.
Justin berättade varför jag skulle sjunga och sa vem jag va, sedan startade musiken.
Jag började sjunga.
"It feels like we’ve been out at sea, ooh
So back and forth that’s how its seems, whoa
And when I want to talk you say to me
That if its meant to be, it will be
Whoaaa oh."
Allt kändes så bra när jag stod uppe på scen. Att se publiken, se hur Justin står och ler mot mig.
"So crazy in this thing we call love
The love that we got that we just cant give up
I’m reaching out for you tell me
Out here in the water and I"
Sen kom justin in på refrängen, tänk.. det var detta jag drömmde om inte för så länge sen. Att jag står bredvid Justin Bieber på en stor scen och sjunger.
"I’m overboard and I need your love
Pull me up
I cant swim on my own
Its to much
Feels like I’m drowning without your love
So throw yourself out to me
My life saver, life saver
Oh life saver
My life saver
Life saver
Oh life saver oh whoaa"
Efter ett tag var låten slut alla skrek och jag gick av scenen och Justin fortsatte med sina låtar.
Jag kan inte fatta att jag precis stod där uppe på scen och sjöng, det är något jag aldrig skulle klarat av för några månader sedan. Det är helt sjukt.

2011, uppdatering kommer tidigt imon

Hejj !

Ni får tyvärr ingen uppdatering idag heller.
Eftersom våra vänner är här så gör jag saker hela tiden.
Men jag har skrivit ett halv kapitel, så skriver klart det imon på förmiddan och sedan får ni även ett till imon.

Hoppas ni alla har fått en kanon bra start på det nya året,
kram ! Glöm inte att kika in imon igen ♥

RSS 2.0