You have changed my life forever - Kapitel 48

"Det går bra, jag spelade ju in min första låt, "Forever"" sa jag.
"Grymt, kan man få höra elr ?" sa Em.
"Självklart" sa Clark och satte på låten. Det lät bättre än jag trodde.
"Den är ju skit bra, Chloé" sa Em och kramade mig.




Det tog en vecka för mig att spela in min skiva. När jag kom hem sista dagen ringde min mobil.
"Hej" sa jag.
"hej, det är Dr. Brown från sjukhuset" sa mannen i telefonen.
"Åh, hej" sa jag förvånat.
"Jag tänkte bara berätta för dig att du kan komma in till sjukthuset för vi tänkte skriva ut dina föräldrar idag" sa han.
"Åh, va bra" sa jag. "Jag kommer direkt" jag la på och vände mig om och kolla på Em.
"Vi ska hämta mina föräldrar, dom mår bra" sa hag glatt och kramade henne.
"Åh, va bra" sa hon.
Vi sprang ut till bilen och åkte mot sjukhuset.
När vi kom fram gick vi in. Mina föräldrar satt i varsinn rullstol i väntsalen.
Jag sprang fram till dom.
"Hej !" sa jag med tårar i ögonen och kramade först mamma och sedan pappa.
Jag var så glad att se att dom mådde så bra. Dom var piggare än jag trodde.
Vad skulle jag gjort om min föräldrar inte hade klarat sig ? Elr pappa skulle hamna i koma ? Ne, jag klara inte av att tänka på det.
Några från sjukhuset hjälpte mamma och pappa ut till bilen och så åkte vi hem.
Min lilla syster och min faster var där nu, eftersom jag hade ringt dom när jag var på väg till sjukhuset.
När vi stannade utanför huset hjälpte jag och Em mina föräldrar in. Dom gick och satte sig i sofforna. Jag satte mig bredvid min pappa, min syster satt i mammas knä, Em satt i en fotöljen bredvid den som min faster satt i.

Efter någon timme av prat ringde min mobil. Det var Justin.
Jag reste mig upp och nickade mot dom andra och gick ut ur vardagsrummet.
"Hej Justin" sa jag glatt.
"Hej Shawty" hörde jag han röst säga. "Hörde att dina föräldrar är hemma nu"
"Ja, jag hämtade dom förut" sa jag "Men hur vet du det ?"
"Jag har mina kontakter" sa han och skratta.
"Jasså, Em elr ?" sa jag och skratta.
"Bra gissat där, älskling" sa han.
"Hur går turnén då ?"
"Toppen, men tänk hur bra den då skulle vara om du var med"
"Aww, vi får la hoppas att jag snart kan komma och följa med på don sista dagarna på turnén" sa jag.
"Det får vi hoppas" sa Justin. "Men jag ska ha presskonferans nu. Så jag måste skynda mig" tillade han.
"Okej, puss puss" sa jag.
"Puss Shawty" sa han och vi la på.
Jag gick in i vardagsrummet igen och satte mig ner i soffan igen.
"Hur var det med Justin då ?" frågade min mamma.
"Det var bra, han är på sommar turné" sa jag.
"Jaha, va kul" sa mamma och log "Du borde ju följt med"
"Ah, jag gjorde det. Men åkte hem igen efter flygolyckan" sa jag.
"Jaha... va synd att du var tvungen att åka hem" sa mamma.
"Men Chloé, du borde åka och följa med på han s turné igen" sa min pappa.
"Nej, jag kan inte lämna er här nu" sa jag.
"Chloé, jag stannar" sa min faster.
Jag visste inte riktigt vad jag skulle säga. Jag bara stod där.
"Så.. Chloé, det fixar sig. Åk du. och Em såklart oxå" sa min mamma.
"Ja, Chloé. Jag håller faktiskt med. Men jag måste nog åka hem nu. Vi ska resa bort och hälsa på massa personer jag inte gillar, men du vet mina föräldrar. Jag mååååste följa med" sa Em och hilma med ögonen.
"okej. Va synd." sa jag "Men när kan jag åka då ?" tillade jag och vände mig mot mina föräldrar.
"Åk imon om du vill" sa min pappa.
"Tack" sa jag och gick och kramade mina föräldrar. Sedan gick jag och Em upp på mitt rum.
"Asså, det skulle vara så sjukt grymt om du kunde följa med" sa jag och kollade på Em.
"Jag vet. Jag vill. Men jag har i alla fall fått vara här med er i ett par veckor, och dom veckorna kommer jag aldrig glömma" sa Em.
"Men du får komma hit oftare" sa jag.
"Tycker jag med" sa Em och skratta.

Senare på kvällen när vi låg i våra sängar pratade vi.
Vi pratade om absolut allt. Det var ju sista gången på länge vi kunde ha ett lååångt samtal om nåt. Eftersom hon skulle åka hem på morgonen.
Efter tag så somnade vi båda. Jag somna med Justin i tankarna.



Förlåt för dålig uppdatering. Jag hoppas du gillar denna del.
Det kommer bli bättre.

puss

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0