justindbieberstories

"Till hans konsert ?" sa Chaz.
Jag kollade på Chaz och skrattade.
"Nehe, tror du verkligen det ?"
Caitlin och Ryan skrattade oxå och sedan började även Chaz att skratta.
"Vad skrattar ni åt då ?" sa en röst, från någon som just måste ha kommit in i bussen.

---

Vi vände oss alla om, när vi såg vem det var slutade vi skratta.
Vi stod där och kollade på Justin.
"Ne men, vi funderade på när du skulle komma tillbaka eftersom vi inte visste när du myst klart med Selena Gomez" sa jag.
Caitlin la armen om mig och halvkramade mig.
"Va ?" sa Justin förvånat.
"Ja, du har ju tillbringat din dag med Selena Gomez" sa jag.
Justin kollade runt lite. Han kanske letade efter en flykt väg, så fall hade han en bakom sig eller så skulle jag kunna offra mig att kasta ut honom genom ett av fönstrena på bussen.
"Men.. men hur vet du det ?" frågade han tveksamt.
"Hm.. gissa" sa jag.
"Jag vet inte, såg du oss ?"
"Ja, på tv !" sa jag.
"Jaha" sa han och kollade när i golvet sedan kollade han upp igen "Förlåt"
"Jasså, förlåt ? Varför sa du inte att du skulle träffa henne ?"
"Jag vet inte"
"Men vad tror du att jag skulle göra, jag är inte din mamma, jag skulle inte säga till dig att du inte fick träffa henne.
"Ne, det trodde jag inte du skulle göra"
"Nehe, men det verkar som det. Jag har trott att du har varit och pratat med någon viktigt person. Men nej, du sitter på en restaurang med Selena Gomez medans jag får ta skit från dina fans"
"Va ?" Justin såg helt fövånan ut.
"Hejdå Justin, vi ses på scenen" sa jag och tog mig förbi honom och gick ut från bussen. Jag började gå längs vägen. Efter ett tag kom jag till en liten park där la jag mig i gräset och kollade upp mot den blåa himmlen.
Jag orkade inte göra nåt. Jag bara låg där och jag hoppades att Justin inte kom efter. Men efter ett tag hörde jag hans röst ropa mig namn. Jag vände mig så jag låg på mage. Jag satte huvudet i mina händer och kollade runt.
Jag såg Justin gå snabbt längs vägen lite längre bort, men han kollade inte hit. Han gick förbi. Jag satte mig upp och kollade runt i parken, några små barn sprang runt sin mamma och jagade varann. Lite länge bort satt ett par och kysstet. Jag satt en lång stund och bara kollade runt i parken. Jag önska faktiskt att Em eller Caitlin var här nu, så att han hade någon att prata med, för det började bli lite tråkigt att sitta där nu. Men jag ville inte gå tillbaka. Jag ville inte träffa Justin och höra alla hans ursäkter.
Efter ett tag hörde jag Justin ropa mitt namn igen, det verkar som om han var på väg tillbaka. Tydligen hade han redan gett upp. Jag la mer ner igen för att han inte skulle se mig denna gången heller, och det gjorde han inte heller. han kollade inte ens hit nu heller. Som om det var helt solklart att jag inte skulle vara inne i parken.
Jag längtar verkligen inte till konserten. Att behöva stå där och kolla Justin i ögonen. Jag lovar så fort jag har gjort det jag ska göra så ska jag gå tillbaka till bussarna.
Tiden gick medans jag satt där i parken. Jag fick flera sms från Justin där han undrade var jag var. Jag svarade inte. Jag kollade klockan, konserten skulle snart börja. Så jag kunde väll lika väll börja gå till arenan, så kommer jag dit när Justin är ute på scen, så kan han inte prata med mig.