You have changed my life forever - kapitel 38
"Vad har hänt ?" frågade han.
Jag kollade bara på honom och bet mig hårt i läppen hör att inte gråta.
Justin smekte min kind.
"Chloé, du får gråta, håll inte inne det" sa han och log mot mig.
Jag log svagt mot honom, sedan kramade jag honom och tårarna började rinna ner för kinderna.
Vi åkte in till sjukhuset. Justin höll mig handen hela tiden från att vi gått ur bilden till att vi kom till mian föräldras rum på sjukhuset, men även då höll han i min hand.
Men jag släppte hans hand och gick fram till min pappas säng.
Justin ställde sig bakom mig och la en hand på min högra axel.
Jag kollade på min pappa.
Han bara låg där i sängen. Han såg så lugn ut, som om inget hänt.
Jag tog min pappas hand och kände gråten i halsen, och efter några sekunder kände jag tårarna.
"Det kommer bli bra" viskade Justin.
Jag vände mig om och kollade på Justin.
"Men tänk om det inte blir det ?" sa jag.
"Men det kommer det" sa Justin och torkade bort mina tårar.
Jag hörde min mammas röst, hon mummlade nåt.
Jag vände mig snabbt åt hennes säng och kollade på henne.
Jag såg hur hennes ögon långsamt öppnades. Jag sprang snabbt bort till hennes säng.
"Mamma ?" sa jag tyst.
Min mamma trötta ögon kollade på mig.
Jag log med tårar i ögonen.
"Chloé" hörde jag min mamma säga tyst.
Jag satte mer ner på stolen bredvid min mamma säng och la min hand över hennes.
"Hur mår du ?" frågade jag.
Min mamma nickade svagt med huvudet.
"va bra, hon har vaknat" hörde jag en röst säga. Jag vände mig om och såg Dr. Brown.
"Ni kasnke ska låta henne vila" sa han.
"Men du sa ju att jag fick komma" sa jag.
"Ja, men jag trodde inte att din mamma skulle vakna så snabbt" sa han.
"Men..." sa jag.
"Nej, det är bäst att ni åker hem så får hon vila." avbröt han
"Men hennes pappa då ?" frågade Justin.
"Ja.. han.. som jag sa, han kanske kommer ligga i koma om han inte vaknar snart, men det är 50 % att han vaknar, så det är fifty fifty." sa han.
"Kom Chloé. Vi åker hem" sa Justin och log mot mig.
Jag kollade ner i golvet och började gå. Justin skyndade ikapp mig och la en arm runt mig.
Vi gick ut ur sjukhuset och åkte hem till Justin igen. När vi kom hem igen, sprang dom andra runt i Justins trädgård och min och hade vattenkrig. Vi gick ur bilen och dom stannade upp och kollade på oss.
Em sprang fram till mig och kramade mig.
"Hur är det ?" frågade hon.
"Bra" sa jag och kollade bort.
"Nej, det är inte alls bra, jag ser det på dig" sa hon.
"Men hur tror du man mår när sina föräldrar ligger på sjukhuset, med en mamma som precis vaknat efter en lång operation och en pappa som har 50 % att vakna" sa jag.
"Jag vet inte" sa Em tyst och gick sedan bort till dom andra.
Jag kollade på Justin.
"Du kan gå bort till dom andra. Det är okej" sa jag.
"Nej, jag stannar här med dig" sa han och kysste mig på kinden.
"Okej" sa jag och kollade ner i marken, sedan kollade jag på Justin och log. "Ska vi spruta ner dom andra med vatten ? Vi avbröt ju faktiskt deras vatten krig.
"Helt klart. Varför inte gö det med vatten slangar ?" sa Justin.
"Okej, det gör vi" sa jag.
"Okej, jag tar den från mitt hus och du den från ditt hus. Så sprutar vi ner dom från två håll" sa Justin.
"Okej" sa jag och började gå.
"Men Chloe´, kom ihåg att vi måste spruta samtidigt" sa Justin.
"Okej" sa jag. Jag började springa bort till mitt hus.
Jag tog fram slangen och satte på vattnet, men jag fick låta vattnet spruta ner i marken medan jag gick framåt och satte mig bakom en buska, ganska nära dom andra som stod och prata.
Jag såg Justin lite längre bort. jag såg hur hans läppar formade ett "nu".
Jag riktade slangen mot Caitlin, Em, Chaz och Ryan. Jag hörde dom skrika när dom fick allt vatten på sig.
Dom kollade sig omkring och fick syn på mig och Justin.
"Chloé !" skrek Caitlin.
"Justin !" skrek Em.
Chaz och Ryan skrattade mer.
jag ställde mig upp och gick närmare dom. Vattnet sprutade fortfarnade på dom.
"asså, kan ni stänga av vattnet snart ?" frågade Caitlin och skratta.
"Hm.. ska tänka på det. Ni hade ju vattenkrig när vi kom, vi bara fortsätter på det" sa jag. "Så, nej" jag skrattade.
"Okej, men vi ger upp !" skrattade Chaz.
Skriv vad ni tycker :)
och sprd vidare bloggen :)
Men imon blir uppdatering lite dålig, för skolan börjar imon.
kram
Jag kollade bara på honom och bet mig hårt i läppen hör att inte gråta.
Justin smekte min kind.
"Chloé, du får gråta, håll inte inne det" sa han och log mot mig.
Jag log svagt mot honom, sedan kramade jag honom och tårarna började rinna ner för kinderna.
Vi åkte in till sjukhuset. Justin höll mig handen hela tiden från att vi gått ur bilden till att vi kom till mian föräldras rum på sjukhuset, men även då höll han i min hand.
Men jag släppte hans hand och gick fram till min pappas säng.
Justin ställde sig bakom mig och la en hand på min högra axel.
Jag kollade på min pappa.
Han bara låg där i sängen. Han såg så lugn ut, som om inget hänt.
Jag tog min pappas hand och kände gråten i halsen, och efter några sekunder kände jag tårarna.
"Det kommer bli bra" viskade Justin.
Jag vände mig om och kollade på Justin.
"Men tänk om det inte blir det ?" sa jag.
"Men det kommer det" sa Justin och torkade bort mina tårar.
Jag hörde min mammas röst, hon mummlade nåt.
Jag vände mig snabbt åt hennes säng och kollade på henne.
Jag såg hur hennes ögon långsamt öppnades. Jag sprang snabbt bort till hennes säng.
"Mamma ?" sa jag tyst.
Min mamma trötta ögon kollade på mig.
Jag log med tårar i ögonen.
"Chloé" hörde jag min mamma säga tyst.
Jag satte mer ner på stolen bredvid min mamma säng och la min hand över hennes.
"Hur mår du ?" frågade jag.
Min mamma nickade svagt med huvudet.
"va bra, hon har vaknat" hörde jag en röst säga. Jag vände mig om och såg Dr. Brown.
"Ni kasnke ska låta henne vila" sa han.
"Men du sa ju att jag fick komma" sa jag.
"Ja, men jag trodde inte att din mamma skulle vakna så snabbt" sa han.
"Men..." sa jag.
"Nej, det är bäst att ni åker hem så får hon vila." avbröt han
"Men hennes pappa då ?" frågade Justin.
"Ja.. han.. som jag sa, han kanske kommer ligga i koma om han inte vaknar snart, men det är 50 % att han vaknar, så det är fifty fifty." sa han.
"Kom Chloé. Vi åker hem" sa Justin och log mot mig.
Jag kollade ner i golvet och började gå. Justin skyndade ikapp mig och la en arm runt mig.
Vi gick ut ur sjukhuset och åkte hem till Justin igen. När vi kom hem igen, sprang dom andra runt i Justins trädgård och min och hade vattenkrig. Vi gick ur bilen och dom stannade upp och kollade på oss.
Em sprang fram till mig och kramade mig.
"Hur är det ?" frågade hon.
"Bra" sa jag och kollade bort.
"Nej, det är inte alls bra, jag ser det på dig" sa hon.
"Men hur tror du man mår när sina föräldrar ligger på sjukhuset, med en mamma som precis vaknat efter en lång operation och en pappa som har 50 % att vakna" sa jag.
"Jag vet inte" sa Em tyst och gick sedan bort till dom andra.
Jag kollade på Justin.
"Du kan gå bort till dom andra. Det är okej" sa jag.
"Nej, jag stannar här med dig" sa han och kysste mig på kinden.
"Okej" sa jag och kollade ner i marken, sedan kollade jag på Justin och log. "Ska vi spruta ner dom andra med vatten ? Vi avbröt ju faktiskt deras vatten krig.
"Helt klart. Varför inte gö det med vatten slangar ?" sa Justin.
"Okej, det gör vi" sa jag.
"Okej, jag tar den från mitt hus och du den från ditt hus. Så sprutar vi ner dom från två håll" sa Justin.
"Okej" sa jag och började gå.
"Men Chloe´, kom ihåg att vi måste spruta samtidigt" sa Justin.
"Okej" sa jag. Jag började springa bort till mitt hus.
Jag tog fram slangen och satte på vattnet, men jag fick låta vattnet spruta ner i marken medan jag gick framåt och satte mig bakom en buska, ganska nära dom andra som stod och prata.
Jag såg Justin lite längre bort. jag såg hur hans läppar formade ett "nu".
Jag riktade slangen mot Caitlin, Em, Chaz och Ryan. Jag hörde dom skrika när dom fick allt vatten på sig.
Dom kollade sig omkring och fick syn på mig och Justin.
"Chloé !" skrek Caitlin.
"Justin !" skrek Em.
Chaz och Ryan skrattade mer.
jag ställde mig upp och gick närmare dom. Vattnet sprutade fortfarnade på dom.
"asså, kan ni stänga av vattnet snart ?" frågade Caitlin och skratta.
"Hm.. ska tänka på det. Ni hade ju vattenkrig när vi kom, vi bara fortsätter på det" sa jag. "Så, nej" jag skrattade.
"Okej, men vi ger upp !" skrattade Chaz.
Skriv vad ni tycker :)
och sprd vidare bloggen :)
Men imon blir uppdatering lite dålig, för skolan börjar imon.
kram
Kommentarer
Trackback
